Första patienten – snart på Skandionkliniken i Uppsala

– Det känns såklart väldigt roligt att få ha varit med under hela den här processen och att behandlingarna nu kan komma igång. Det har varit ett hårt och tungt arbete, men förhoppningsvis är resultatet ytterligare en tillgång i kampen mot cancer.

Skandionkliniken är ett unikt projekt för svensk sjukvård som landets sju landsting med universitetssjukhus gemensamt står bakom. Istället för traditionell strålbehandling där man använder röntgenstrålning eller elektronstrålning sker behandlingen på Skandionkliniken med protoner. Utvecklingen av metoden tog sin början i Uppsala för över 50 år sedan och har därefter tillämpats i liten skala i Sverige med hjälp av Uppsala universitets forskningsutrustning.

Förhoppningen är att Skandionkliniken ska ge möjlighet till att på ett vetenskapligt sätt kunna visa om protonbehandling kan minska biverkningar vid andra moderna former av strålbehandling given i botande syfte.

– Givetvis är det också av största intresse att se om minskade biverkningar också ökar livskvaliteten hos behandlade patienter och om protonbehandling skapar förutsättningar för att öka dosen till tumörområdet.

Ett annorlunda byggprojekt

För Akademiska Hus är Skandionkliniken ett speciellt projekt. I fri konkurrens vann man upphandlingen av en typ av fastighet man vanligtvis inte arbetar med. Men erfarenheten från att skapa kreativa lärmiljöer har också kommit till stor nytta i det här sammanhanget, menar projektledare Tomas Nilsson.

– Vi har haft patientperspektivet med oss från dag ett och genomgående ställt oss frågan: Hur blir det här bäst för patienten? Vi har försökt skapa den bästa tänkbara vårdande miljö, vilket genomsyrar val av både konst och arkitektur. Resultatet är ett hus för tillfrisknande.

En historisk satsning som berör många

Det har gått tolv år sedan Thomas Björk-Eriksson träffade flera kollegor för ett första möte, 15 januari 2003. Då träffades strålbehandlingsläkare från hela landet för att diskutera framtidens behandlingsmetoder. "Hur kan vi ta nästa steg?", "Det finns de som talar om protoner?". Tolv år senare står resultatet färdigt när Skandionkliniken öppnar.

– Det är också fantastiskt att se vilket kunskapslyft som Skandionkliniken ger till de som arbetar med strålbehandlingar i Sverige. Vi diskuterar och utbyter erfarenheter med varandra runt om i landet på ett sätt som jag inte tror att vi hade gjort annars.

Var tredje svensk får någon form av cancer. Det drabbar dessutom vänner, syskon, klasskamrater till de som insjuknar, vilket gör att cancer egentligen angår oss alla. Målet är att forskning knutet till kliniken ska ge en bättre bild av vilken plats protonbehandling bör ta inom svensk sjukvård. Mer än 80 procent av patienterna som kommer att behandlas på Skandionkliniken kommer att ingå i någon form av vetenskaplig studie.

– Vi får med Skandionkliniken ett gyllene tillfälle att i Sverige skapa vetenskaplig evidens för att styrka när den här typen av behandlingsmetod är som mest effektiv och lämplig.

Hjärntumörer, lungcancer, gynekologisk cancer, prostata cancer, Lymfom (Hodgkins sjukdom), barncancer, bröstcancer, mag- och tarmcancer. Samtliga är sjukdomar som kan komma att behandlas på Skandionkliniken i Uppsala. Fram till år 2019 kommer man att behandla 1000 patienter per år (15 000 behandlingstillfällen). Därefter är målet att mer än dubblera verksamheten för att ta emot 2500 patienter per år.

Liknande anläggningar börjar dyka upp runt om i världen. Unikt för Skandionkliniken är det sätt man valt att organisera arbetet. Tanken är att kunskapen och erfarenheterna ska spridas till landets alla regioner. 18 personer har redan innan Skandionkliniken öppnat förberetts med utbildning om protonbehandlingar. Allt för att stå väl rustade när kliniken är igång.

– Intresset från omvärlden är stort och vi har ögonen på oss hur det här sättet att arbeta kommer att fungera.

• Kunskapsmiljöer
• Samverkan
• Social hållbarhet