Den förändrade synen på kunskap har inneburit stora förändringar för den akademiska världen. Fenomen som inkubatorer, öppna labb och nya fysiska och virtuella kunskapsmiljöer är några av resultaten.
Emma Read Källblad, forskare och samordnare på KTH Centre for Sustainable Built Environment, reder ut det nya kunskapsbegreppet, hur det driver på utvecklingen och vad det betyder för akademin.
Emma Read Källblad, forskare och samordnare på KTH Centre for Sustainable Built Environment
Under lång tid stod universiteten ensamma för forskningen, de var primära kunskapsbärare, en auktoritet. Campus var slutna enheter med romerska pelare där man ägnade sig åt kunskapen för kunskapens skull.
Trenden som genomsyrar samhället i dag är att vi rör oss från manuellt arbete i fabriker till kunskapsdrivna arbeten. De senaste 50 åren har antalet människor med en högre utbildning ökat från 5 till 50 procent i den utvecklade världen. Och andra delar av världen är på väg att komma ikapp, det är i allra högsta grad ett globalt fenomen.
Om strålkastaren tidigare var riktad mot en, så har vi nu flera tusen strålkastare riktade mot många fler. Universiteten har inte längre exklusiv rätt till kunskapsproduktion, i dag lever vi i ett smart samhälle. Det har ändrat dynamiken och plattformen för kunskapsproduktion och ställer krav på öppenhet, utbyte av idéer, sammankoppling av individer.
Det är en utmanande utveckling för tidigare slutna universitet, vi måste bli mer öppna, både i vår strategi och i våra byggnader. I dag ska kunskapsproduktionen ske för samhällets bästa, forskning ska ha ett värde och nytta, och det kräver i sin tur samarbete.
Vissa ser det som ett hot att universiteten närmar sig samhället, att värdet med universiteten är deras oberoende och långsiktighet. Men det är ett måste för de stora utmaningar som världen står inför. Det kräver samarbete över gränserna, en diversifierad samling av kunskap och människor.
Det finns väldigt få studier om detta. Jag har precis påbörjat ett projekt på KTH där vi tittar på hur effektiva inkubatorer, öppna labb och andra populära former för innovation är. Det investeras stora pengar i detta, men når forskningsidéer och resultat ut till samhället och ekonomin? Det återstår att se.
Kunskapsproduktionen utvecklas genom nya metoder och insikter som adderas till varandra. Här är några begreppspar som förklarar utvecklingen.
Det traditionella sättet att skapa kunskap för kunskapens skull inom en mer sluten akademisk värld.
Står för det nya gränsöverskridande sättet att producera kunskap som är till nytta för samhället.
Teoretiska resultat framtagna av individer eller mindre grupper som ofta kräver verifiering genom Big science.
När vetenskapliga framsteg förlitar sig på storskaliga projekt som Cerns partikel-accelerator för att verifiera teorier.
När universitet tar in stadens kreativitet på campus, genom affärer, restauranger, bostäder, gator och torg.
När kunskapsmiljöer skapas i staden, utanför universitetets väggar, till exempel på muséer för att möta allmänheten.
Text: Katarina Misic Foto: Rickard Kilström