Onsdag, 20 januari 2016
Hur påverkar digitalisering
Hur påverkar digitalisering
lärandemiljön?
Aha har träffat tre experter som ger sin syn på hur universitetsvärlden påverkas av ny teknik och ny pedagogik.
Aha har träffat tre experter som ger sin syn på hur universitetsvärlden påverkas av ny teknik och ny pedagogik.
ANDERS FÄLLSTRÖM
PROREKTOR UMEÅ UNIVERSITET:
När Anders Fällström 2014 utsågs till att leda en arbetsgrupp inom SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) för framtidens lärande, beslutade han och de övriga åtta ledamöterna att de måste göra två konkreta saker: anordna en konferens och skriva en slutrapport.
– Konferensen som vi höll i Stockholm var väldigt lärorik och visade vilket stort behov som finns. För ovanlighetens skull kunde lokalplanerare, förvaltningschefer, pedagoger, lärare och studenter träffas och diskutera de här frågorna tillsammans, säger Anders Fällström, prorektor vid Umeå universitet.
En av lärdomarna var att frågan om framtidens lärandemiljöer inte kan delas upp i teknik och pedagogik – så som man tidigare ofta har gjort. I stället måste man arbeta integrerat.
– När man planerar hur lärandemiljöerna ska se ut måste alla, pedagoger, lokalplanerare och IT-tekniker, vara med från start och arbeta nära genom hela processen.
Lika viktiga som klassrummets utformning, är de miljöer som finns utanför lärosalen.
– Biblioteken kommer att få en ny roll i framtiden. Redan nu ser vi hur de har förvandlats från »bokförråd« med individuella läsplatser, till att på många campus vara hjärtat där studenter och lärare möts. Biblioteken blir en plats där man har allt ifrån grupparbeten, samarbeten och samtal till föreläsningar.
Även pedagogisk och teknisk stödverksamhet kommer i framtiden naturligt att läggas i anslutning till bibliotek, tror Anders Fällström.
Ombyggnationer av lärandemiljöer och ny teknik är förändringar som kräver resurser – men är egentligen inte så svåra.
– Det svåraste är det tekniska och pedagogiska stödet till läraren. Jag vill också lägga till ett slags moraliskt stöd som får läraren att våga prova en ny pedagogik.
Slutrapporten innehåller framtidsvisioner och beskrivningar av nuläget på landets olika lärosäten.
– Vi ger också tankar, förslag och rekommendationer om hur vi tycker att lärosäten kan, bör eller ska jobba med frågor om framtidens lärandemiljöer. En jätteutmaning är hur vi får till det sociala samspelet i våra nätutbildningar.
Ser man i ett internationellt perspektiv ligger Sverige, med några få undantag, långt efter den internationella utvecklingen. Anders Fällström tror det är en styrningsfråga, men det kan också hänga samman med att Sverige hittills väldigt tydligt skilt på forskning och utbildning.
Fysiska och virtuella lärandemiljöer är en fantastisk möjlighet som många stora, riktigt bra forsknings-universitet i världen utnyttjar för att föra ihop forskning och utbildning. Tänker man ihop dessa två måste man tänka nya lärandemiljöer.
Text: Görrel Espelund Foto: Anna Sigvardsson och Andreas Nilsson
Jobbar som: Prorektor vid Umeå universitet sedan 2013.
Bakgrund: Prefekt vid matematiska institutionen vid Umeå universitet 2004–2008, prodekan vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet 2008–2010, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet 2010 och 2013.
Aktuell: Leder SUHF:s arbetsgrupp för framtidens lärandemiljöer.