Onsdag, 20 januari 2016
Hur påverkar digitalisering
Hur påverkar digitalisering
lärandemiljön?
Aha har träffat tre experter som ger sin syn på hur universitetsvärlden påverkas av ny teknik och ny pedagogik.
Aha har träffat tre experter som ger sin syn på hur universitetsvärlden påverkas av ny teknik och ny pedagogik.
BIRGITTA HOHLFÄLT VAN DALEN
REGIONDIREKTÖR AKADEMISKA HUS REGION VÄST:
Som ett av Sveriges största fastighetsbolag med uppgiften att bygga, utveckla och förvalta miljöer för utbildning och forskning, är det helt avgörande för Akademiska Hus att bevaka vilka nya krav som den digitala utvecklingen ställer på såväl pedagogik som det fysiska rummet.
– Det gör vi genom våra nätverk och våra arkitekter, samtidigt som vi pratar mycket med kunderna om den pedagogiska utvecklingen och vad den har för inverkan på våra lokaler, säger Birgitta Hohlfält van Dalen, regiondirektör för Akademiska Hus region Väst.
Ett sådant nätverk är Rum för lärande, som grundades i Uppsala 2014.
– Tillsammans med svenska lärosäten deltog vi 2015 i en konferens vid University of Minnesota. Jag ser en stor entusiasm över det som pågår kring aktivt lärande och blandade lärandemiljöer.
Men i Sverige bygger man inte om sina lärosäten i samma takt som i exempelvis Singapore och USA – och det kan ha att göra med att den svenska undervisningsmodellen är annorlunda uppbyggd än på andra håll i världen. Trots det ser Birgitta Hohlfält van Dalen hur allt fler svenska lärosäten håller på att utveckla klassrum för aktivt lärande. Men, påpekar hon, utmaningen med den nya pedagogiken är inte det fysiska rummet utan att få tillräckligt många lärare att anamma det nya sättet att undervisa så att de nyutrustade rummen får bra beläggning.
– Erfarenhetsmässigt vet vi att det tar ganska lång tid innan det sker en förändring inom högre utbildning. På ett universitet är det så många som undervisar, och lärandemiljöerna måste passa ett stort antal pedagoger.
Och samtidigt som hon ser ett ökat engagemang för mer aktivt lärande, ser hon en ökad efterfrågan på stora undervisningssalar. Men dessa behöver inte nödvändigtvis utformas på samma sätt som tidigare. Exempelvis, föreslår Birgitta Hohlfält van Dalen, skulle de stora föreläsningssalarna kunna byggas utan gradänger och med mer visualiseringsyta – vilket skulle göra dem mer flexibla och användbara för exempelvis tentamen och utställningar.
En hörsal med plana golv kan användas oftare och ha en högre beläggningsgrad än traditionella hörsalar. Men flexibla lokaler ställer ofta högre krav på planering och insatser från AV-tekniker och vaktmästeri, det är också en viktig del av planeringen, menar Birgitta Hohlfält van Dalen.
För att vi ska kunna möta framtidens krav på lärandemiljöer måste vi ha en aktiv dialog med våra kunder. Vi måste diskutera med dem, hålla workshops och seminarier om hur lärandemiljöerna ska utformas så att vi tillsammans hinner fundera igenom kommande behov och inte bygger in oss i gamla strukturer.
Text: Görrel Espelund Foto: Anna Sigvardsson och Andreas Nilsson
Jobbar som: Regiondirektör för Akademiska Hus region Väst.
Bakgrund: Tidigare lokalansvarig vid Karlstads universitet. Medförfattare till rapporten ”Pedagogiska verkstäder – stöd för lärande i den fysiska miljön”, som gavs ut av Stiftelsen för Arkitekturforskning 2003.
Aktuell: Övergripande ansvarig för Akademiska Hus arbete med Rum för aktivt lärande.