STUDENTERNAS FÖRSLAG:

»Slummen inspirerar till kreativt boende«

Studenter har en prioritering vad gäller sitt boende – det ska vara billigt. Något som knappast kommer att förändras i framtiden. Men det finns också möjligheter att leva med små resurser, på små ytor, tillsammans med andra människor. Det insåg Daniela Lamartine och Lukas Bidö när de besökte världens största slumområde Dharavi i Mumbai under sina studier.

– Inspirationen bakom vår vision om framtidens studentboende kommer från den gemenskap, solidaritet och kreativitet som vi såg i Dharavi, säger Lukas.

I sitt förslag har de framför allt koncentrerat sig på att bryta upp den traditionella raka, långa och mörka korridoren.

– I dag är det oftast en transportsträcka, något man går igenom för att komma till sitt rum, men det är en outnyttjad yta. I vårt förslag bryter vi upp den korridoren, gör den roligare, skapar nivåer och utrymmen för små men gemensamma ytor där man kan träffas, säger Daniela.

– Att bryta upp korridoren gör också att du får fler sekvenser när du går från det offentliga till det privata. Du kanske inte vill ta dina vänner in i ett ostädat studentrum utan samlas utanför det privata, säger Lukas.

När det fysiska rummet förändras skapas också nya möjligheter. Gemensamt växthus, lokaler för studentförsäljning blandat med kommersiella ytor som kan hyras ut är några idéer som också har hämtat inspiration från slummen.

– Dharavi var som ett eget samhälle med odlingar, affärer och företag. Att odla delar av din egen mat är ett sätt att både spara pengar, bidra till miljön och bygga upp gemenskap i ett korridorboende. Plus att du lär dig massor med nytt! Dessutom gör självodling något för ett hus, det skapar liv på ett annat sätt, säger Daniela.

Mer gemenskap leder till större kreativitet och ansvarstagande, enligt Daniela och Lukas.

– Det är den känslan vi vill skapa med vårt förslag.

Daniela Lamartine och Lukas Bidös förslag till framtidens studentboende i korridor:

1. BRYT UPP KORRIDOREN!
Genom att dela upp korridoren i olika nivåer ges möjlighet för studenterna att röra sig mer utanför sitt boende. Mellanrummen mellan det privata och det offentliga rummet erbjuder studenterna ett varierat studierum för en bättre studiemiljö och en mer naturlig mötesplats där studenterna själva kan välja om de vill vara sociala eller inte.

2. SKAPA LEVANDE RUM
Köket är det klassiska gemensamma utrymmet i varje studentboende som kan kompletteras med ett gemensamt växthus. Förutom det liv och den grönska det för med sig till byggnaden, skapar det även en social funktion för de boende. Detta kan även ge studenterna tillgångar utan att det ska behöva kosta något. Här kan de odla grönsaker, örter och annat som de både vill äta och eventuellt kan sälja.

3. ÅTERANVÄND MATERIAL
För att kunna skapa ett bra och billigt boende måste även bygget vara billigt. Därför kan man återanvända material; till exempel bygga växthuset av återvunna fönster, återanvända dörrar och hitta nya användningsområden, där exempelvis dörrar kan bli väggar.

4. INBJUDANDE LOKALER
Genom att förse studenterna med lokaler kan man skapa aktiviteter för att bjuda in omgivningen; som att ordna loppisar när studenterna flyttar ut, försäljning av odlingen från växthuset eller andra möten.

5. 
BILLIG HYRA GENOM UTHYRNING
Billig hyra är alltid en faktor när man söker studentboende. Lokaler i bottenplan som kan hyras ut till privatpersoner eller företag är ett sätt att få ner hyreskostnaderna för studenterna.

Text: Görrel Espelund Foto: Ida Knudsen

EXPERTPANELENS BEDÖMNING

Expertpanelen har fått i uppdrag att bedöma studenternas förslag utifrån sina specifika kunskapsområden. Målet har varit att få med så många kompetenser och så bred representation i panelen som möjligt. Panelen har fått bedöma studenternas skiss samt en förklarande text som studenterna har skrivit.

TORA TÖRNQUIST
Juridikstuderande, Lunds universitet

»Vilken fantastisk idé att ta inspiration från slumområdens livskraft för att utveckla de svenska, ibland ganska stela, studentboendena. Daniela och Lukas har identifierat de viktigaste kraven som studenter har på sitt boende – det ska vara billigt, ge studiero och möjlighet till möten med andra. Ett socialt boende som också tillåter privatliv. Att bryta upp korridoren i olika nivåer, med kök och växthus som boendets hjärta, är en lekfull lösning som skulle vara en dröm för många studenter. Några utmaningar återstår. Hur funkar tillgänglighetsanpassningen? Vad händer om växthuset inte sköts? Och hur kan en så okonventionell lösning byggas billigt nog för att hålla hyrorna låga? Jag hoppas att det går att hitta enkla lösningar så att framtidens studenter får möjlighet till ett hem som detta.«

ELISABET BLAUS RENDAL
Projektledare och verksamhetsansvarig för Stockholms universitets student- och forskarbostäder

»Det är ett spännande förslag som studenterna presenterar. Det jag tilltalas av är den sociala interaktiviteten och flexibiliteten med att använda utrymmena mellan lägenheterna till sociala ytor utan att begränsa till en funktion. Jag tycker också att det är spännande att de lyfter in Indiens slumområde som en miljö att bli inspirerad av där trängsel och små personliga ytor kanske kan leda till gemenskap och kreativitet. Jag tror att det går att utveckla förslaget och att det skulle vara genomförbart även om det också har sina brister. Några av dessa är tillgängligheten och brandsäkerhet. Idén med att låta företag och andra verksamheter hyra bottenplan tror jag både skulle kunna bidra till lägre hyror och en levande campusmiljö.«

INGRID GUSTAVSSON
Arkitekturråd, Akademiska Hus

»Lösningen är ett intressant inlägg i diskussionen om studentbostäder; standard, ytor, kostnader med mera. Förslaget är inspirerat av indisk slummiljö, men får mig att associera till aktivitetsbaserade arbetsplatser. Man bor och rör sig i ett större, gemensamt sammanhang, baserat på det man vill göra och den miljö man vill ha runt om sig. Det kan både förenkla och fördyra. Arkitektförslaget med flera gemensamma utrymmen kräver en stabil administrativ lösning, framför allt eftersom studenterna vill bo billigt. Kanske kan det leda till nya sätt att tänka och att organisera boende. Tyvärr blir återanvänt byggnadsmaterial i större sammanhang inte så kostnadseffektivt. Den positiva effekten blir nog snarare känslor, som har att göra med byggnadskultur, variation och individuella miljöer.«

KARIN AHLZÉN
Fastighetsutvecklare, Akademiska Hus

»Det är roligt att se hur de sociala frågorna lyfts fram i förslaget med gemensamma utrymmen och många möjligheter till möten utanför det privata rummet. Att bryta upp den klassiska korridoren med stängda dörrar och i stället skapa en mer varierad och öppen miljö som kan användas till olika funktioner är attraktivt. Ett gemensamt kök med möjlighet till odling bidrar också till möten och gemenskap. Dessa gemensamma funktioner och utrymmen kan även bidra till det som beskrivs som högsta prioritet – det ska vara billigt. Ju fler funktioner som kan delas desto mindre blir investeringen och därmed hyresnivåerna. Återvunnet material är en bra idé ur hållbarhets- och kanske även gestaltningshänseende, men ger inte självklart ett billigare byggande.«