EVA MALMSTRÖM JONSSON,
PROREKTOR KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN (KTH):
»LOCKA MED CAMPUSIDENTITET«
ETT BRA CAMPUS INTEGRERAR
LÄRANDEMILJÖN MED SOCIALA INSLAG
Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm har länge varit ett av de svenska lärosäten som attraherat flest studenter från utlandet. Drygt 1 500 utbytesstudenter påbörjade en utbildning på KTH under 2010. Sin internationella profil vill man värna om även i fortsättningen.
För prorektor Eva Malmström Jonsson ligger utmaningen i de nya studieavgifterna inte i att vara attraktiv för dem som har råd, utan i att dra excellenta studenter. Det gör Sverige självklart med kvalitativa utbildningar, men också genom lockande campus.
– Kunskapsmiljöerna kommer att vara viktiga inslag när det gäller att konkurrera med andra världsledande lärosäten. Vi måste positionera oss internationellt med moderna, ändamålsenliga och dynamiska kunskapsmiljöer.
Hon berättar att KTH satsar starkt på utvecklingen av sina campusområden. Vare sig det är i centrala Stockholm, Haninge, Södertälje, Flemingsberg eller Kista vill KTH att kunskapsmiljöerna ska ge studenterna inspiration och energi.
– Ett bra campus integrerar lärandemiljön med sociala inslag. Det är en levande plats med kaféer, affärer och fritidsaktiviteter, där man väljer att befinna sig även efter lektionstid. Kunskapsmiljöerna är också viktiga för att ge studenterna en identitet.
SAMARBETE MELLAN STAD OCH LÄROSÄTEN
På KTH ser man utvecklingen av studentbostäder som en viktig del av campusplaneringen.
– Vi är stolta över att vi ligger långt framme vad gäller att bygga studentbostäder direkt på campus. Ingen ska välja bort KTH på grund av bostadsfrågan. Om vi lockar studenter att betala dyra pengar för att studera här måste vi kunna matcha deras förväntningar vad gäller attraktiva studentbostäder, berättar Eva Malmström Jonsson.
Att stärka campusandan är något hon menar måste sättas i förgrunden vad gäller lärosäten i både de större och mindre städerna. Varje ort har sina förutsättningar för att öka attraktionskraften. För henne är därför förutsättningen för en framgångsrik campusplanering ett tätt samarbete mellan stad och lärosäten.
– På mindre orter, där ofta färre aktörer är inblandade, kan lärosätena ha lättare att få genomslagkraft i den allmänna diskussionen än i större städer. Men oavsett var man befinner sig är det viktigt att upprätthålla en dialog, där stad och lärosäten har förståelse för varandra och samverkar för att skapa attraktiva campus, avslutar Eva Malmström Jonsson.
TEXT LINDA KARLSSON ELDH FOTO NICKE JOHANSSON OCH ALEX&MARTIN
Vad säger de andra experterna:
Om: Eva Malmström Jonsson
Jobbar som: Prorektor på KTH.
Bakgrund: Professor i ytbehandlingsteknik, KTH.
Aktuellt: KTH har fått examensrätt för gymnasielärare, ett jättespännande projekt vi jobbar med just nu.