Till navigation Till innehåll (s)

LOKALER SKAPAR KUNSKAPSUTBYTE

Schweiz största universitet finns på fyra olika platser, där varje del har sin egen kultur. Centret för vidareutbildning lyfts gärna fram som en lyckad kunskapsmiljö. Byggnaden är planerad utifrån konceptet »utbyte av kunskap«.  Inredningen kan förändras efter behov. Man kan stanna länge i byggnaden, bland annat tack vare ett flertal vilorum. Trapphuset är målat i rött för energi och lärmiljöerna i lugnande blått och grönt.

Växterna är utvalda av universitetets botaniska trädgård efter sin förmåga att stärka koncentrationen. Höstterminen 2010 var 18 procent av universitetets studenter internationella – från hela Europa, Amerika, Asien och delar av Afrika.


INTERNATIONELL KONKURRENS

De senaste decennierna har den internationella rörligheten bland studenter i världen ökat markant. Redan i dag studerar mer än tre miljoner studenter utomlands. Och allt tyder på att trenden kommer att fortsätta. Enligt en rapport från British Council kommer antalet personer som studerar i ett annat land än sitt hemland att vara 5,8 miljoner år 2020.

Samtidigt ökar den internationella konkurrensen. I Europa initierade man 1999 den så kallade Bolognaprocessen, ett samarbete mellan 47 europeiska länder för att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent.

Även de asiatiska universiteten har de senaste åren stärkt sina profiler vad gäller både internationalisering och studieresultat och tävlar nu på samma nivå som USA och Europa om talangerna. I dagsläget är USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland de länder som lockar flest utländska studenter i världen, något som i framtiden mycket väl kan komma att ändras.

I USA rapporterade nyligen The Chicago Tribune att amerikanska studenter allt oftare väljer mer ovanliga länder för sina studier och att universitet i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern drar allt fler studenter. 

TEXT LINDA KARLSSON ELDH FOTO FRANK BRÜDERLI

Läs om andra framgångsrika kunskapsmiljöer

»Våra kunskapsmiljöer har en lika stor mångfald som universitetet självt«

Universitetets eventmanager Sylvia Läng