Vi har pratat med två personer som är säkra på sin sak: med rätt inställning kan man skapa levande kunskapsmiljöer för hela människan. I Aha berättar de om hur de själva gått tillväga. Mikala Holme Samsøe är en av dem.
MIKALA HOLME SAMSØE,
ARKITEKT MAA:
MONOKULTURELLA CAMPUS ERSÄTTS I DAG
MED PLATSER FÖR KUNSKAPSUTBYTE
För arkitekt Mikala Holme Samsøe är campusutveckling i dag något helt annat än det var för några år sedan. Plötsligt omlokaliserar man för att hamna närmare varandra, man öppnar upp sina dörrar fysiskt och mentalt mot näringslivet och allmänheten. Gränserna mellan stad och lärosäte suddas sakta men säkert ut.
Som projektledare för utvecklingsprojektet Projekt Campus på danska Universitets- og Bygningsstyrelsen arbetar hon intensivt med frågan om hur de fysiska ramarna kan bidra till en optimal kunskapsmiljö.
− Tidigare byggdes de byggnader man behövde och campus uppstod automatiskt. I dag är den fysiska planeringen av campus ett strategiskt verktyg för universitetens utveckling, säger hon.
− Det handlar självklart om vad den enskilde individen behöver, som exempelvis boende, affärer och andra tjänster direkt på campus. Men i det större perspektivet handlar det om hur samhället kan utnyttja sina campusområden för att hela kunskapsstäder ska kunna uppstå.
Det största campusutvecklingsprojektet i Danmark är Science City North, ett projekt som fram till 2020 ska knyta ihop norra Köpenhamn till ett sammanhängande kunskapskluster. Planerna utgår från universitetets Nørre Campus, där den naturvetenskapliga och medicinska utbildningen och forskningen finns samlade. Men också sjukhuset Rigshospitalet, den populära Fælledparken och landets nationalstadion Parken kommer att vävas in i den nya helheten.
KUNSKAPSSPRIDNING SKA GENOMSYRA STADEN
− I dag förväntas ett campus ha en annan identitet och närvaro i staden än de monokulturella campusområden som byggdes tidigare. Förutom utbildning och forskning har kunskapsspridning blivit en viktig uppgift, säger Mikala Holme Samsøe.
Därför samlas företrädare från stat, kommun, universitet, sjukhus och lokala intresseföreningar för att samordna de investeringar som görs i Science City North. Busslinjer läggs om, dagis får nya lokaler, gröna stråk och rekreationsmöjligheter anläggs, bostäder integreras.
Genom att låta kunskapsintensiva företag finnas vägg i vägg med universitet och allmänhet ska kunskapsspridning genomsyra hela stadsdelen och komplettera samhället på ett sätt som inte har existerat tidigare. Genom att profilera Science City North som en kunskapsstad vill man attrahera alla möjliga sorters människor att söka sig hit.
− Campus kan vara en plats som sprudlar, en kunskapsmiljö där man kan uppehålla sig, föra intressanta konversationer och få ett annat perspektiv på livet.
TEXT LINDA KARLSSON ELDH FOTO ULRIK JANZÉN
Jobbar som: Projektledare på Universitets- og Bygningsstyrelsen som är del av danska Videnskabsministerium.
Bakgrund: Utbildad arkitekt MAA. Redaktör för boken Campus og studiemiljø: fysiske rammer til morgendagens universiteter.
Aktuellt: Undersöker utländska exempel på strategisk campusplanering.