Klockan är bara strax efter sju på morgonen och solen håller just på att leta sig upp bakom slottet. Nerför de nötta, svala stentrapporna springer en grupp studenter iklädda löparkläder, träningsskor och en järnvilja.

Precis som många andra som har sin studie- eller arbetsplats i Blåsenhus, mitt emot slottet, börjar de klockan åtta. Men de är fast beslutna att hinna med en träningsrunda innan den första föreläsningen börjar. En snabbdusch kan de ta på universitetsområdets nybyggda friskvårdsbyggnad Campus 1477.

Med anor från 1477 har Uppsala universitet lyckats skapa kunskapsmiljöer för hela människan som har gjort lärosätet vida känt över hela världen.

När en grupp kinesiska alumner som varit gäststudenter vid Uppsala universitetet tidigare i år träffades i Peking var ett centralt samtalsämne vilken studentnation som hade varit den bästa under studietiden i Uppsala.

– Det är snarast så att man måste tacka nej och vara selektiv för att det finns så mycket att göra, säger Philip Gustafsson, 25 år.

Han går tredje året på lärarprogrammet med siktet inställt på att bli gymnasielärare i svenska och idrott. Sedan han började sin utbildning har Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier flyttat från Uppsalas utkant till en mer central placering  mitt emellan slottet och den botaniska trädgården. Byggnaden, som kallas Blåsenhus, är universitetets senaste och en av de absolut modernaste. Lokalerna är utrustade för att bedriva undervisning för cirka 2 500 studenter och deltagare i andra verksamheter.

– Avståndet är jätteviktigt. Eftersom det är så nära mellan bostaden, institutionen och centrum är det enkelt att hitta på saker. Blåsenhus har verkligen varit ett uppsving för hela ens studentliv och blivit en naturlig mötesplats där vi hänger även efter föreläsningarna. Man vill vara här, säger Philip Gustafsson.

Vi står mitt i den stora entréhallen av granit, stål och trä.

Rakt ovanför oss svävar en kommandobrygga med studieplatser och direkt till vänster ligger lunchrestaurangen Feiroz. Här är det fullsatt vid lunchtid, då såväl studenter och anställda som utomstående trängs vid den uppskattade menyn.

»LÄTT ATT VARA AKTIV NÄR ALLT ÄR INTEGRERAT«

Till höger ligger husets bibliotek med dess tysta läseplatser, och utanför en grupp soffor med låga bord. Här brukar studenter stämma träff, sitta och prata eller göra upp planer för kvällen.

Längre in ligger Blåsenhus pulsåder, en lång korridor med föreläsningssalar på dess högra sida och en öppen spatiös innergård på den vänstra. Väggarna är fulltejpade med affischer för teaterföreställningar, öppna föreläsningar, föreningsmeddelanden och en inbjudan till en studieresa till Moskva.

– Det är ju verkligen allt runt omkring lärandet som skapar ens studenttid här, med all samvaro, aktiviteter och ett högt tempo. Ofta går jag hemifrån tidigt och kommer tillbaka sent.

När Philip Gustafsson skulle välja studieort stod valet mellan de två klassiska studentstäderna Lund och Uppsala, men föll slutligen på den senare som han hade hört skulle ha ett aktivt studentliv.

– Eftersom det mesta kretsar kring oss studenter finns det väldigt mycket att göra. Du kan verkligen få alla dina behov tillfredsställda här. Det finns nationsliv, idrottsverksamheter, möjligheten att sända radio och sjunga i kör, att spela teater, titta på fotboll på storbilds-tv, gå på pubkvällar eller delta i vinprovning. Om något saknas är det bara att själv engagera sig och starta en aktivitet.

Själv är Philip Gustafsson aktiv inom sektionen Lära som representerar studenterna på lärarutbildningen, och har bland annat dragit igång en inomhusfotbollsverksamhet. Därutöver tränar han på gymmet i Campus 1477, spelar fotboll i en studentserie och jobbar extra som vaktmästare i Blåsenhus en kväll i veckan.

– Jag har nästan valt bort nationslivet helt eftersom jag är engagerad i så mycket annat och inte har tid till fler aktiviteter.

Sedan flytten till Blåsenhus stannar studenterna vid Philips institution ofta kvar i lokalerna kvällstid. Dels för att umgås, men även för att studera.

– Det händer alltid något här och korridorerna är ofta fyllda med folk. Jag tycker det är kul att vara kvar efter föreläsningarna och hänga med kompisar, prata och hitta på saker. Det är lätt att vara aktiv när allt är så integrerat, säger Philip Gustafsson. 

DEN AKTIVA KUNSKAPSMILJÖN INGEN SLUMP

I en av Uppsalas största institutionsbyggnader, Ekonomikum, arbetar doktoranden Tove Eliasson, 26 år, sedan två år tillbaka. Efter att ha varit en aktiv student har hon tagit ett steg tillbaka från nationslivet, men träffar ännu kollegor genom organiserade studiecirklar inom ekonomi, på nationspubar och föreläsningar.

– Jag hade mer tid med sådant tidigare, nu arbetar jag för mycket för att hinna springa på alla föredrag jag vill gå på. Men det känns jätteroligt att det finns ett så stort utbud. I Uppsala finns alla möjligheter att göra vad man vill. Jag lever ett härligt vardagsliv här, säger hon.

Möjligheten till en aktiv kunskapsmiljö är givetvis ingen slump.

Sedan årtionden tillbaka har universitetsledningen aktivt arbetat med att skapa mötesplatser för studenter, doktorander och forskare.  Det har gjort att universitetets lokaler är nästan lika välbesökta kvälls- som dagtid.

– Det ska vara praktiskt möjligt att träffas. Att kunna mötas över en kopp kaffe eller stöta ihop med människor från andra delar av universitetet tror jag bidrar till inspiration och kreativitet, säger Kerstin Sahlin, prorektor vid Uppsala universitet.

De senaste åren har flera av universitetets institutioner flyttat samman och skapat större campusområden där utbildning, forskning och studentliv tillsammans skapar en mer komplett miljö för hela människan.

– Det finns en tanke med att låta närliggande ämnen husera tillsammans för att möjliggöra social samvaro, både schemalagd och en mer spontan. Det dagliga mötet, dels mellan studenter och lärare, dels mellan universitetet och staden, är en del av den kreativa miljön och skapar en möjlighet till utveckling. Det är klart att det blir en väldigt speciell stämning när studenterna tillåts att träffas över ämnesgränserna och kan sitta och plugga nätterna igenom, säger Kerstin Sahlin.

DET SOCIALA LIVET LOCKAR

Förutom de institutionsknutna mötesplatserna finns även mer centrala knutpunkter, som universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, byggnaden Gustavianum, den botaniska trädgården samt universitetshuset.

– Vi vet att många väljer Uppsala universitet för dess högkvalitativa utbildningar, men också för vår rika och kompletta studiemiljö som de vill bli en del av. När internationella studenter pratar om Uppsala universitet lyfter de ofta fram de aktiviteter som de har deltagit i utanför utbildningen, som den akademiska orkestern, någon av alla körer eller idrottsföreningarna. De vittnar om att det sociala livet är värdefullt och en bidragande orsak till att de har valt Uppsala universitet. Det är klart att ett aktivt studentliv är oerhört viktigt i en kunskapsmiljö, säger Kerstin Sahlin.

En kväll i universitetshuset kan Akademiska kapellet hålla en konsert i aulan, Utrikespolitiska föreningen ha en öppen föreläsning i en angränsande sal och ett seminarium om hållbar utveckling hållas i rummet intill.

– Vi erbjuder miljöerna, sedan har studenterna själva gjort ett fantastiskt arbete med att bygga upp och ständigt förnya studentlivet. Vid Uppsala universitet kan varje person verkligen bygga upp sitt eget studentliv, säger Kerstin Sahlin.

Philip Gustafsson håller med.

– Det som gör att tiden här vid Uppsala universitet känns rolig i ytterligare två år är att det hela tiden finns nya aktiviteter att engagera sig i. Jag började engagera mig i sektionen Lära först i våras och har bland annat dragit igång institutionens inomhusfotbollsverksamhet som har blivit en succé. Det gör att man får ny energi och vill fortsätta att engagera sig.

TEXT JOSEFIN EKMAN FOTO ALEX&MARTIN