Tre experter delar med sig av sina perspektiv på idrottens och motionens roll i akademin. Karin Mattsson Weijber är en av dem.
KARIN MATTSSON WEIJBER,
ORDFÖRANDE RIKSIDROTTSFÖRBUNDET:
Som stödorganisation för den svenska idrottsrörelsen har Riksidrottsförbundet (RF) drygt tre miljoner medlemmar fördelade på runt 20 000 föreningar. För ordförande Karin Mattsson Weijber råder det ingen tvekan om att idrotten är en av samhällets viktigaste resurser.
− Idrott är en enormt betydelsefull aspekt av folkhälsan. Med 670 000 ideella idrottsledare har vi i Sverige en fantastisk bas för att människor ska ha möjligheten att börja idrotta och må bra tidigt i livet, säger hon.
RF:s samarbete med lärosätena runtom i landet är intensivt. Många av de 69 medlemsförbunden har sedan en längre tid lokala samarbeten med universitet och högskolor när det gäller idrottsutbildningar. På central nivå satsar man nu på att utse ett antal så kallade ”riksidrottsuniversitet”. Dessa ska underlätta för studenter att kombinera elitidrott med högre studier, till exempel genom att anpassa studietempot efter träningen och lägga tentor i tävlingsfria perioder. Dialog förs för tillfället med ett femtontal intresserade lärosäten.
− En del har ju hållit på med det här under en längre tid, skiduniversitetet på Mittuniversitetets Campus Östersund är ett exempel. Men jag upplever framför allt att nya universitet och mindre högskolor är väldigt intresserade och inser att det här kan vara en viktig profilering.
Inom grundskolan har RF upplevt en del svårigheter att få gehör för uppfattningen att idrott främjar både hälsan och studierna. På högskolenivån finns en annan öppenhet.
− Något vi ser positivt på är att spontanidrott får en allt större plats i campusplaneringen. Studieresultaten påverkas helt enkelt positivt av motion, säger Karin Mattsson Weijber.
RF ser lärosätena som en mycket värdefull resurs inte minst ur ett forskningsperspektiv. RF får statliga medel för att initiera och samordna tväridrottslig forskning inom medicin, fysiologi, sociologi och beteendevetenskap. En stor del går till idrottens forskningsråd, som varje år delar ut 18 miljoner kronor i stöd till idrottsforskningen. Men mycket forskning sker också på lärosätenas egna initiativ.
För Karin Mattsson Weijber är det bara naturligt att forskning och idrott tangerar varandra på så många områden.
− Sedan urminnes tider har man insett att hård träning och fysisk påfrestning också kräver mycket teoretisk kunskap dels om själva momentet, dels om hur kroppen påverkas på längre sikt. I dag kopplas också fler och fler vetenskapsområden till idrottsprestationer. Exempelvis har materialval blivit ett stort forskningsområde, men också vikten av mental träning får större plats, säger hon.
TEXT LINDA KARLSSON ELDH FOTO PETER JÖNSSON
Jobbar som: Ordförande för Riksidrottsförbundet (RF).
Bakgrund: Född och uppvuxen i Östersund, utbildad personalvetare, arbetade tidigare med kompetensutveckling på Lantbrukarnas Riksförbund.
Aktuellt: Den 23–24 maj organiserar RF konferensen Idrott & samhällsnytta i Göteborg. Fokus ligger på kopplingen till forskningsvärlden.