Stad i campus, campus i stad – i nya stadsdelen Hagastaden suddas gränsen mellan två världar successivt ut. Här ska små avstånd, stora kontaktytor och en kritisk massa av forskare och företag få Stockholm Life, vetenskapsstaden med inriktning på life science, att lyfta.
En akademisk rundvandring i de norra delarna av Stockholms innerstad tar en från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i öster, Handelshögskolan i söder, Karolinska Institutet i väster och Stockholms universitet i norr. Till fots innebär detta en långpromenad eller joggingtur på drygt 12 kilometer förbi några av landets viktigaste forskningscentra inom teknik, ekonomi, medicin och naturvetenskap. Men där det idag finns både samarbeten och gränser mellan dessa aktörer vill Stockholm Life, med sikte på 2025, skapa ett av världens främsta arenor för life science. På Norra stationsområdet, gränsområdet mellan Stockholm och Solna, växer den nya stadsdelen Hagastaden fram, tänkt att omfatta 5 000 nya bostäder och 36 000 arbetsplatser.
Ett delprojekt där utvecklingen redan tagit fart är KISP, Karolinska Institutet Science Park. Knutet till Karolinska Institutet och det nya universitetssjukhuset som beräknas stå klart 2017, syftar satsningen till att hitta nya sätt att förbättra människors hälsa
STRATEGISK PLACERING
Redan i januari 2010 flyttade de första hyresgästerna in i KISP:s toppmoderna lokaler. En av ”nybyggarna” var Swedish Orphan Biovitrum, Sobi, ett börsnoterat företag som utvecklar och producerar biologiska läkemedel mot hemofili (blödarsjuka) och andra ovanliga sjukdomar. I dag arbetar drygt 200 av företagets anställda i Betahusets laboratorier och kontor.
– Huset har en cool design som utstrålar innovation. Utåt sett är det också en bra signal att sitta i kärnan av KISP, i stället för ute på ett industriområde, säger Patrik Strömberg, forskare och projektledare på Sobi.
Tillsammans med laboratoriechefen Christina Sörving guidar han runt i lokalerna och berättar om verksamheten. De har vanan inne, visar det sig, eftersom de ofta får ta emot studiebesök av arkitekter och andra som är nyfikna på hur företaget har organiserat sina utrymmen. På utvalda ställen är golvplattorna till och med utbytta mot glasskivor för att pedagogiskt visa hur laboratorierna försörjs av ”medier” – vatten, avlopp, gas, el och datortrafik.
Huskroppen mäter 54 gånger 34 meter och är indelad i sju våningsplan. I de inre delarna ligger laboratorier, och runtom öppna kontorslandskap. Innerväggarna mellan kontor och laboratorier är av glas, så att dagsljuset ska nå hela vägen in till husets mitt.
Gemensamma kök och fikautrymmen, postfack och klädskåp samlade på ett ställe – allt är noga genomtänkt för att bädda för spontana möten medarbetare emellan. Men tanken med att sitta mitt i en framväxande vetenskapsstad är förstås inte bara att nätverka internt, utan framför allt med andra aktörer i området.
Ibland handlar utbytet om att låna ut och få tillgång till dyrbar teknisk utrustning, andra gånger om att hitta nya infallsvinklar på en problemställning. Ibland sker samverkan i formella samarbetsprojekt, andra gånger i lösare, informella konstellationer. Ett exempel på utbyte mellan industri och akademi som läkemedelsföretaget Sobi deltar i, är det nationella projektet ProNova, som fokuserar på proteinteknologi och drivs av Kungliga Tekniska högskolan. Många av ProNova-aktiviteterna äger rum i grannhuset Alfa, hos SciLifeLab.
– Många av oss som jobbar här har börjat sin yrkesbana på KI eller KTH. Man stöter ofta på gamla kollegor på seminarier och i andra sammanhang. Det här är helt klart en bra miljö för innovativa företag som har glädje av akademiska kontakter, säger Patrik Strömberg, som själv har varit doktorand på KI och känner omgivningarna väl.
– När avstånden är små är det helt enkelt lättare att träffas. Det gäller även våra kontakter med den kliniska sidan. Läkare är ”busy” de också, och finns man nära sjukhuset går det smidigare att mötas.
Apropå korta avstånd: Från Betahuset är det inte många meter bort till grannhuset Alfa och Science for Life Laboratory, SciLifeLab. Man behöver inte ens gå utomhus, bara passera genom entréhallen Delta, som binder ihop byggnaderna.
Hagastaden byggs över gränsen mellan Stockholm och Solna och beräknas stå färdig cirka 2025.
Hagastaden - här finns i dag:
Hagastaden - här planeras för:
Bastiaan Evers
DYR UTRUSTNING DELAS
SciLifeLab är ett samarbete mellan Karolinska Institutet (KI), Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholms universitet och Uppsala universitet. Projektets bärande idé är att göra gemensamma investeringar i dyr teknisk utrustning som kan samutnyttjas av de fyra lärosätena.
Men att förenklat beskriva SciLifeLab som en exklusiv maskinpark, vore att missa en del av poängen. För i Alfahusets lokaler arbetar omkring 30 gruppledare (principal investigators) och totalt 200 forskare.
En av dem är holländaren Bastiaan Evers, som har kommit hit för att studera gener som reparerar skadat DNA, ett arbete som är en del av professor Thomas Helledays forskningsprojekt vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på KI. Målet är tydligt: att ta kunskapen vidare, och i slutändan utveckla ett läkemedel som angriper cancerceller men som inte skadar friska celler. För att lyckas med det måste forskare slå sig ihop med industrin och göra kliniska försök, förklarar han:
– Jag skulle kanske kunna sitta isolerad på en bergstopp och göra det jag gör just nu. Men för att ta nästa steg, få nya tankar, måste man träffa andra forskare. När människor med olika bakgrund diskuterar ett ämne uppstår nya infallsvinklar, därför är det så viktigt att skapa kontaktytor. Det måste finnas en kritisk massa av begåvade personer för att forskning ska lyfta.
Ett exempel på kontaktytor som han uppskattar är de återkommande ”PI-seminarierna” (PI står för Principal Investigator), där projektledare inom SciLifeLab berättar vad de arbetar med just nu. På motsvarande sätt samarbetar man med KI, SU och KTH för att bjuda in föredragshållare från internationellt framstående laboratorier.
– Föredragen äger rum antingen här hos oss eller i andra byggnader på campusområdet. Att ha nära till evenemang av det slaget betyder mycket, det gör att man faktiskt kommer i väg, säger Bastiaan Evers.
Han ser ljust på Stockholmsregionens möjligheter att utvecklas till ett ledande internationellt forskningsnav inom life science.
– Forskning på det här området är väldigt kostsam. Den blir mer effektiv om fler kan utnyttja samma dyra utrustning. Här finns redan stora resurser, och det satsas mycket pengar, konstaterar han optimistiskt.
Stockholm Life är visionen som utgör en gemensam grund för såväl stadsutvecklingsprojektet Hagastaden, som ett antal andra aktiviteter i Stockholmsregionen. Syftet är att skapa ett världsledande nav för forskning och utveckling inom life science. Initiativtagare och sponsorer till utvecklingen av Hagastaden med Stockholm Life är de tre markägarna Stockholm stad, Stockholms läns landsting och Akademiska Hus. I projektet ingår även Solna stad, Karolinska Institutet, Stockholm Science City Foundation och ett antal privata företag inom medicinsk forskning och läkemedel samt ett antal privata byggherrar.
Länge har trafikleden Norra länken skurit av KI Campus Solna och Karolinska sjukhusets områden från Norrmalm/Vasastan. Men denna barriär blir snart ett minne blott. Norra länken och Värtabanan ska däckas över. Den yta som då uppstår ger förutsättningar för att skapa en helt ny stadsdel med bostäder, kontorsfastigheter och offentliga platser och som även innefattar KI Campus och det nya universitetssjukhuset. Ambitionen är även att många företag med koppling till life science ska etablera sig här.
BIOBANKER OCH REGISTER
Längs kanten av gamla KI Campus Solna skjuter nu flera stora byggnader med modernt formspråk i höjden och speglar den optimism och framtidstro som Bastiaan Evers ger uttryck för. Bredvid KISP-klungan med Alfa, Beta och Gamma invigs Widerströmska huset i december 2012. Intill kommer ett nytt spjutspetslaboratorium, Biomedicum, att börja byggas 2014. Via en ”skyway” – en elegant inglasad gångbro – ska det medicinskt inriktade laboratoriet förbindas med det nya universitetssjukhuset, sjukhuset som uppförs på andra sidan Solnavägen.
Profilbyggnaden nummer ett, Karolinska Institutets aula, ska stå klar sommaren 2013 men lutar redan kaxigt ut över vägen och drar blickar till sin blänkande glasmosaik.
– Aulan blir en viktig symbolbyggnad och en plats där forskningen och samhället kan mötas. Bland annat kommer Nobelföreläsningarna att hållas här. Geografiskt knyter huset ihop hela klustret, med campus i ryggen och det nya universitetssjukhuset framför sig, säger Rune Fransson, direktör för innovation och infrastruktur inom KI.
Under många år har han varit delaktig i diskussionerna och besluten om KI Campus Solna och Hagastaden. Tron på Stockholm Life verkar inte ha mattats, tvärtom talar han med entusiasm om regionens chanser att slå sig fram på life science-området.
– För det första har svensk forskning tillgång till omfattande biobanker, som gör att vi kan gå långt tillbaka i tiden och leta kopplingar mellan proven och sjukdomar. För det andra har den svenska sjukvården byggt upp en unik registerfunktion: svenskar är världsbäst på att registrera sig och delta i medicinska forskningsprojekt. För det tredje finns nu, tack vare SciLifeLab, den nödvändiga teknikplattformen för att göra storskaliga analyser kopplade till patientregister och biobanker, förklarar han och betonar:
– Det är alltså kombinationen av dessa tre hörnpelare som ger projektet potential. Teknikplattformar finns på många håll i världen, i Kina är de tio gånger så stora som här. Men de har inte kopplingen till klinisk forskning på samma sätt som vi.
Rune Fransson är ansvarig för KI:s innovationssystem, en struktur som syftar till att hjälpa forskare att starta företag som ett första steg i processen mot en kommersiell produkt. Arbetet har gett honom insikter om vad som krävs för att skapa ett kreativt klimat mellan olika discipliner, och mellan akademi och näringsliv.
– Alla vill vi få till det där utbytet över gränser. Men det finns inga enkla tricks, det räcker inte bara med att ha en gemensam matsal för att få folk från olika håll att mötas. Grundläggande är att forskningen organiseras tvärvetenskapligt, och att forskningsanslag går till projekt som tvingar olika grupper att samverka. Inom Sverige finns en viss konkurrens mellan olika lärosäten, men i grunden kompletterar vi varandra ganska bra.
NYTT INNERSTADSCAMPUS
Utvecklingen av KI Campus Solna går enligt plan, men ännu har inte riktigt alla bitar fallit på plats. En viktig fråga som återstår är hur kollektivtrafiklösningen ska se ut.
Storstockholms Lokaltrafik, SL, har utrett förutsättningarna och kommit fram till att det antingen är spårvagn eller tunnelbana som kan bli aktuellt.
– Det kommer att behövas en effektiv trafikförsörjning när 5 000 nya bostäder kommer på plats och 36 000 personer ska arbeta i området. Vi förordar tunnelbana, eftersom den har i särklass högst kapacitet, säger Erik Westin, biträdande regiondirektör för Akademiska Hus Stockholm och en av dem som följt projektet Hagastaden från start.
– Det är viktigt att kollektivtrafiken får en långsiktig lösning för att området ska nå sin fulla potential. Visionen förutsätter ett livligt utbyte med människor även utanför Stockholm, i Sverige och i världen. Då måste kommunikationerna till Centralen och Arlanda fungera friktionsfritt.
I Stockholm valde man en gång i tiden att flytta ut sina universitetsområden utanför innerstaden. Fördelen var förstås att det där fanns plats att expandera, men man tappade stadens puls och närheten till det kulturella livets intellektuella stimulans.
– Det vi nu gör med KI Campus Solna är att vi behåller de ytor som krävs och möjligheten att expandera, samtidigt som vi skapar en struktur där andra delar av livet pågår alldeles inpå knuten. Vi bjuder in staden till campus, ansluter våra gator till kvartersstrukturen och gör våra parker tillgängliga för alla, säger Erik Westin och målar upp bilden av ett framtida campus som sjuder av liv 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.
– Vi skapar med andra ord ett nytt innerstadscampus som blir en del av en komplett stadsdel med bostäder och service och med ett näringsliv som fokuserar på vetenskap och life science. Det är något världsunikt.
TEXT EVA WREDE FOTO ALEX GIACOMINI