Företag och organisationer i 158 länder använder miljöledningsstandarden ISO 14001 som verktyg för att effektivisera sitt miljöarbete. Länge användes den i huvudsak av industrin, men intresset ökar nu också vid universitet och högskolor – även i Sverige, där högskolelagen föreskriver att de statliga högskolorna i sin verksamhet ska ”främja hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”. Sedan 2009 har Sverige dessutom en förordning för statliga myndigheter att ha ett miljöledningssystem. Än så länge är bara sex svenska lärosäten certifierade enligt ISO 14001, men inom hela den svenska utbildningssektorn utfärdades ytterligare 15 certifieringar 2011.

TRE MILJÖCHEFER OM MILJÖCERTIFIERINGAR

GÖTEBORGS UNIVERSITET: EDDI OMRCEN, MILJÖCHEF

På vilket sätt jobbar ni med hållbarhet?
– Ledningen beslutade redan i slutet av 1990-talet att vi skulle ha ett miljöledningssystem. I dag är vi Sveriges enda lärosäte som är certifierat enligt både ISO 14001och EMAS. Vi har ett starkt internationellt samarbete inom miljöledning och har även tagit fram en miljöledningsguide för statliga myndigheter på uppdrag av Naturvårdsverket. Vi håller också utbildningar i miljöledning, framgångar jag ser som frukten av en tidig miljöcertifiering. Vi arbetar intensivt med vår kärnverksamhet forskning och utbildning där fokus ligger på hållbarhet, till exempel hållbarhetsmärker vid alla kurser och program i vår kurskatalog. Vi låter varje institution ta fram vad som är hållbar utveckling inom deras verksamhetsområde.

Vilket värde har en miljöcertifiering?
– En vanlig fallgrop är att det finns en drivande person bakom miljöarbetet. När den personen slutar får man börja om på nytt. Hos oss finns en väl förankrad struktur och organisation, vilket ger en tydlighet som medför att vi kan fokusera på rätt saker och arbeta målinriktat.

Vad innebär det för utmaningar?
– Utmaningen att vara på ett så pass brett lärosäte är att interagera med varandra och jobba tvärvetenskapligt. Många komplexa frågor inom hållbar utveckling kräver samverkan.

Vad är den viktigaste ingrediensen för att lyckas i sitt miljöarbete?
– Uthållighet och samverkan. Man får inte ge sig utan ledning, personal och studenter måste gemensamt driva frågorna framåt.

LINKÖPINGS UNIVERSITET: ANNAKARIN UNGER, MILJÖSTRATEG

På vilket sätt jobbar ni med hållbarhet?
– Vi arbetar bland annat med att förbättra vårt miljöledningssystem. En viktig del i detta är att konkretisera universitetets miljömål: ökad kunskap om miljödimensionen av hållbar utveckling, begränsad klimatpåverkan, effektiv naturresursanvändning och minimal spridning av skadliga och smittsamma ämnen från verksamheten.

Vilket värde har en miljöcertifiering?
– Miljöcertifieringen har bland annat ett symbolvärde och kan vara bra ur marknadsföringssynpunkt. På LiU fungerar miljöarbetet ute i verksamheterna bra även utan ett certifierat system. Vi har topplaceringar i både den indonesiska rankingen Greenmetric och den internationella studentbarometern i kategorin ”Eco-friendly attitude” utan att vara certifierade.

Vad innebär det för utmaningar?
– Arbetet med miljöledningssystemet fokuserar nu på att förtydliga rutiner, ansvar och arbetsuppgifter. Mycket av det praktiska arbetet fungerar bra ute i verksamheten och har uppenbarligen gett ett bra resultat i och med placeringarna på rankningarna.

Vad är den viktigaste ingrediensen för att lyckas i sitt miljöarbete?
– Samverkan. Akademiska Hus Region Öst arbetar till exempel med energieffektiviseringar, vilket bidrar till att vi får bättre resultat inom miljöarbetet. Samma sak gäller regionens satsningar på biogas, vilket möjliggör att en stor del av vår hyrbilsflotta tankar biogas.

KTH: BIRGITTA WESTIN, MILJÖCHEF

På vilket sätt jobbar ni med hållbarhet?
– KTH nystartade sitt miljöarbete 2011 då man drog i gång ett systematiskt miljöarbete med en ny miljöchef, min företrädare. Detta år tillträdde även en vice rektor för hållbar utveckling. Vi har satt upp en helt ny miljöpolicy som ska underlätta arbetet att skapa ett miljöledningssystem och därmed uppnå certifiering enligt ISO 14001 i slutet av 2014. I arbetet med miljöledningssystemet arbetar vi brett både med kärnverksamheten som är utbildning, forskning och samverkan, och med den miljöpåverkan vi har genom vår verksamhet, som energiförbrukning, upphandlingar, inköp och avfallshantering.

Vilket värde har en miljöcertifiering?
– Framför allt handlar det här om att vi bygger upp en struktur där vi jobbar systematiskt med miljöfrågor. Miljö-ledningssystemets drivkraft är dessutom att man arbetar med ständiga förbättringar. Man får ett bra verktyg att jobba med, och genom extern granskning av arbetet vet man att man är på rätt väg och jobbar med rätt saker.

Vad innebär det för utmaningar?
– Ett system kräver ju att det är ordning och reda. Eftersom det behövs en del dokumentation kan det upplevas som lite byråkratiskt. En annan utmaning kan vara att engagera medarbetare och få alla att bidra.

Vad är den viktigaste ingrediensen för att lyckas i sitt miljöarbete?
– Att ledningen är engagerad och förstår sin viktiga roll i miljöarbetet. Har man inte ledningen med sig lyckas man inte.

TEXT LINDA KARLSSON ELDH  FOTO ANNA SIGVARDSSON, OSKAR LÜRÉN & PETER JÖNSSON