Ett hus som producerar mer energi än det förbrukar. Som ska vara flyttbart och verka som en samlingsplats för det nya, innovativa Lund. Som ska signalera framtid och öppenhet. Och som ska ha excellenta förutsättningar för presentationer av mutimedia och utställningar.

Det var några av förutsättningarna för den arkitekttävling som studenterna vid Lunds universitet bjöds in till i början av året. Bakom projektet stod en samarbetsgrupp som bland annat bestod av Lunds kommun, Lunds universitet och Akademiska Hus. Projektet hade döpts till Hållbarhetshuset, och efter en tuff bedömningsrunda tog de två arkitektstudenterna Manuel Cespedes och Oskar Nordström hem segern med tävlingsbidraget ”Lite House”.

Till vardags håller de till på A-huset dit arkitektutbildningen vid Lunds universitet är förlagd. Innanför den mörka tegelfasaden öppnar sig en ljus utställningshall och på andra sidan gatan ligger Industridesignskolans byggnad i trä, betong och glas. Oskar Nordström och Manuel Cespedes sätter sig vid ett bord och rullar ut skisserna framför sig.  

– När man bygger ett energieffektivt hus vill man ha så lite hörn som möjligt för att undvika köldbryggor och komplicerade detaljlösningar. Med ett runt hus får man också så lite ytterfasad som möjligt vilket också är bra ur ett klimathänseende, säger Oskar Nordström och förklarar därmed tävlingsbidragets ovala form.

Manuel Cespedes berättar vidare att en annan orsak till formen är att de lagt alla funktioner som kräver vatten runt regnvattenuppsamlaren som kommer ner likt en stor tratt från taket.

– I dag behöver vi inte samla vatten i Sverige, men vi bygger för framtiden och jag tror  att det kommer att bli viktigt. Antingen för att vi har för lite eller för mycket vatten, säger Manuel Cespedes.

LÅNAR FRÅN RYMDFORSKNINGEN

Det är inte bara formen på huset som är ovanlig, materialet de har valt att arbeta i andas framtid och morgondag. Byggnaden sveps in i en yttre textil som spänns runt en stålram och klär in hela fasaden. Den bärande konstruktionen görs av en limträram och i isoleringsmaterialet ingår återvunna pet-flaskor. Den yttre textilen är semitransparent vilket innebär att den släpper in ljus på dagarna och lyser upp som en stor välkomnande fyr om kvällarna.

Oskar och Manuel tänker sig i ett första läge att fasadtyget görs av en polyesterbaserad duk. Om det är möjligt skulle de gärna vilja arbeta med nanogel som isolering. Nanogel är ett material som ursprungligen kommer från rymdforskningen och som nu finns tillgängligt som byggmaterial. En stor fördel med nanogel är dess goda isoleringsförmåga även i tunna dimensioner – vilket passar särskilt bra i Hållbarhetshuset där man vill säkerställa ett bra ljusgenomsläpp.

– För oss är det viktigt att det här huset får vara en testbädd för nya material och annorlunda lösningar, säger Manuel Cespedes.

Delar av fasaden kommer att vara i glas, det ska finnas tre ingångar och på taket ligger 160 kvadratmeter solpanel. Att dessa skulle räcka för att producera all energi huset kräver, tror Oskar Nordström kan vara fullt möjligt – allt beror på vilka aktiviteter som pågår i byggnaden och hur energisnål teknik man använder. Problemet är att dagens solceller inte är fullt effektiva utan direkt solljus, vilket kan bli en svårighet i det svenska klimatet.

BYGGBRANSCHEN MÅSTE VÅGA MERA

De två arkitektstudenterna betonar att huset de ritat ska ses som en prototyp. Att byta ut material eller bygga om är något de båda två ser som positivt. Ett framtidshus måste hela tiden kunna förändras för att ligga i framkant.  

Därför tycker också Manuel Cespedes och Oskar Nordström att byggbranschen borde våga låna mer material och idéer från olika håll såsom båt-, flyg- och rymdindustrin. Byggindustrin är tung och svårrörlig och även om det finns nya, innovativa idéer så fortsätter de allra flesta att bygga efter gammal kunskap. Kopiera det man redan kan i stället för att se till framtidens behov, menar Manuel Cespedes.

Oskar Nordström tillägger:
– Byggbranschen måste bli bättre på att göra slutna kretslopp och återanvända material, tänka i begrepp som ”vagga till vagga”. Byggindustrin står för en stor del av koldioxidutsläppen och vi måste hitta mer energismarta metoder.

När det gäller morgondagens byggtrender tror Manuel Cespedes att det är för sent att bygga ekologiskt hållbart för att kunna påverka eller bromsa klimatförändringarna, därför talas det i dag mer om att bygga anpassningsbart. Framtidens lösning kanske ligger någonstans mittemellan. Han understryker också att många lätt glömmer bort att hållbarhet måste ses i ett brett perspektiv, inte enbart ur ett miljöhänseende. Den ekonomiska och den sociala aspekten måste också finnas med om ett hus ska vara verkligt hållbart.

– Jag tycker att man skulle införa en EES-märkning på hus: ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart.

Men tävlingen handlade inte enbart om att rita ett framtidshus; den var också ett led i att ta fram beslutsunderlag för att uppföra en mötesplats för innovation och kunskapsutveckling i Lund. En knutpunkt mellan de gamla centrala delarna av staden och framtidens stadsdelar där de två forskningsanläggningarna, Max IV och ESS (European Spallation source) ska byggas. I Lund kallar man sträckningen för Kunskapsstråket och mittemellan det gamla och det nya ska framtidens Ideontorg byggas. Projektet har fått beviljat bidrag och statligt stöd av Delegationen för hållbara städer och ingår i ”Utmaningen Hållbart Lund” som drivs av Lunds universitet och Lunds kommun gemensamt. Målet är att visa upp den mångfald av samarbete för hållbar utveckling som redan finns mellan universitetet och kommunen. För projektet knöt universitetet och kommunen ytterligare tre tunga aktörer till sig: Ideon AB, Akademiska Hus AB och Lunds Energi. De fem intressenterna har tidigare inte arbetat tillsammans med något gemensamt projekt men erfarenheten av projekt Hållbarhetshuset har varit positiv och skapat en bra mötesplats.

– Lund står inför en väldigt spännande utvecklingsfas och universitetet står inför helt nya utmaningar. Det finns en väldigt positiv anda att driva olika projekt och det här är ett resultat av viljan att samverka över de byråkratiska fållorna, säger Lisa Thelin, forskningskommunikatör på Lunds universitet.

FRAMTIDENS ARKITEKTER

Hon tycker att det är självklart att universitetet ska var motorn i den här typen av utveckling och genom att bjuda in studenter i stället för etablerade arkitektbyråer, låter man framtidens projekt drivas av framtidens arkitekter, påpekar Lisa Thelin.

I tävlingsprogrammet uppmuntrades arkitekt- och designstudenter vid Lunds universitet att gå samman och bilda tvärvetenskapliga tävlingsgrupper. Och även om det vinnande bidraget inte hade gått över disciplingränserna, tycker Lisa Thelin att detta var en viktig del av tävlingen.

– Vi ville visa potentialen med att se på arkitektur ur ett tvärvetenskapligt perspektiv, se andra behov än de som en arkitekt tittar på i första hand. I ett samhällsbygge måste vi försöka få kompetens från olika områden, kognitionsvetare, samhällsvetare, miljöekonomer, alla krafter tillsammans kan bidra till en dynamisk utveckling, säger Lisa Thelin.

För Akademiska Hus var en viktig aspekt av tävlingen att det var just studenter som bjöds in att lämna sina bidrag. Sammanlagt lämnades 16 bidrag in och John Erik Persson, fastighetschef för Region Syd, tycker att tävlingen har varit enormt lyckad.
 
– Vi vill gärna ha ett större utbyte med institutioner, forskare och studenter eftersom det finns en otrolig kunskapsbas på universiteten. Tävlingen fick ett starkt gensvar och blev ett bra exempel på den typen av samarbete som vi önskar oss mer av, säger han.

STUDENTERNA VÅGAR VIDGA GRÄNSERNA

Kollegan Ingrid Gustavsson, arkitekturråd på Akademiska Hus, tillägger att projektet fört fram positiva och energigivande diskussioner mellan de olika intressenterna, vilket också kan öppna upp för framtida samarbete. Och hon är positivt förvånad över att så många bidrag kom in. Att välja ut det vinnande bidraget var inte alldeles enkelt.

Juryn valde i slutskedet fyra förslag som de utredde mer grundligt ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv.

– Användbarheten i det vinnande konceptet tilltalade mig mycket. Det är oerhört generellt, robust och samtidigt elegant. Vi ville att man skulle våga vidga gränserna. Det ger bra diskussioner som för framåt. Studenternas förslag gav en stor bredd eftersom många av dem fortfarande är ocensurerade i sitt arbete, säger Ingrid Gustavsson.

Forskningsbyn Ideon ligger halvvägs mellan Lunds stadskärna och den nya stadsdelen Brunnshög där de två forskningsanläggningarna Max IV och ESS ska ligga. Som en partner i tävlingen Hållbarhetshuset ser Ideons vd, Hans Möller, en stark utvecklingskraft i staden.

– De senaste tio åren har Lund tagit steget från att vara en akademisk bondhåla till en utvecklingsorienterad stad. Vi har flera spännande teknikbolag här som drar hit internationella forskare och internationellt riskkapital. Lunds universitet utvecklas och är det universitet i Norden som har störst forskningsbudget, säger Hans Möller.

Tillbaka på A-huset rullar Oskar Nordström och Manuel Cespedes ihop sina ritningar. Under hösten fortsätter Manuel Cespedes arkitektstudierna och Oskar Nordström ska börja skriva på sitt examensarbete.

Prissumman på 50000 kronor som de vann för Hållbarhetshuset blir ett välbehövligt tillskott till studiekassan. Och fler tävlingar är på gång.

– Just nu är vi med i en tävling för färdiga arkitekter och vi samarbetar med en dansk byrå. Denna gång gäller det ett hus i Spanien och mycket tonvikt läggs på yttermiljön, hur man ska få ett behagligt klimat för uteaktiviteter året om, säger Oskar Nordström.

De har en kluven inställning till arkitekttävlingar, som kräver mycket gratisarbete av byråerna. Samtidigt är de ense om att det är genom tävlingar som många nya idéer föds och därför är det viktigt att studenter också får vara med.

– Det handlar om att kunna bidra med våra idéer och kunna påverka utvecklingen innan vi blir mossiga, säger Manuel Cespedes.

TEXT GÖRREL ESPELUND FOTO NICKE JOHANSSON