Till navigation Till innehåll (s)
Måndag, 18 november 2013

Trenderna som styr 2025

Hur kommer ökad förståelse för människans miljöpåverkan att förändra vårt sätt att leva? Vilka är energikällorna 2025? Och kommer framtidens städer att vara bilfria?
Aha bad några studenter att spana bortom morgondagen.

De unga rebellerna har tystnat. I stället vill dagens unga generation ha jobb, familj och ett fint hem, det visar Kairos Futures undersökning Global Youth 2013 som publicerades i juni. I undersökningen deltog 6500 ungdomar från elva länder. En genomgående trend är att de unga tycker att samhället blivit alltför individualistiskt. För att skapa en bättre framtid behöver vi ett gemensamt mål – och ett slut på kortsiktig politik.  

I stället för att vilja förändra och riva ner gamla strukturer och traditionella värden, som unga generationer gjort tidigare, finns det i dag en strävan efter att återgå till gemensamma värderingar. Unga drömmer om ett grönare, rättvisare och mer jämlikt samhälle. Jobbfrågan har seglat upp som ett av de största orosmolnen för ungdomar i väst medan unga i BRICST (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika och Turkiet) inte ser lika pessimistiskt på utsikterna att få ett arbete.

I stället för att bekymra sig för problem i den egna världen, oroar sig de unga i BRICST för övergripande samhällsproblem som kriminalitet, korruption och pandemier. Gemensamt för alla, oavsett om de kommer från Sverige eller Indien, är oron för miljöförstöring – och engagemanget för hållbar utveckling.

ENKÄT: FYRA STUDENTER SVARAR OM FRAMTIDEN

Namn: Hjalmar Christensen
Ålder: 21 år
Utbildning: Samhällsplanerarprogrammet
Lärosäte: Lunds universitet

Vad blir den viktigaste frågan för samhällsplanerare 2025?
– Vi måste skapa förtätade och miljövänliga städer. Framtidens städer blir mer genomtänkta där vardagslivet (jobb, skola, dagis) kommer att vara geografiskt samlat vilket gynnar cykeltransport och kollektivtrafik. Staden kommer att bli mer anpassad till människan. Städerna kommer fortsätta vilja ”tävla” om uppmärksamhet, men på ett miljövänligt sätt. Att återanvända regnvatten och använda solenergi kan locka investerare och skapa engagemang.

Miljötänket 2025 kommer att handla om energi. Dagens trend att handla närproducerat kommer då vara norm, och nästa steg blir att hitta förnybara energikällor till privata bostäder, exempelvis vindkraft.

Namn: Sofia Holmgren
Ålder: 23 år
Utbildning: Civilingenjör arkitektur med inriktning stadsbyggnad
Lärosäte: Luleå tekniska universitet

Vilka idéer blir ledande inom arkitekturen 2025?
– Mycket fokus kommer att ligga på energisnåla byggnader. Samtidigt blir det en utmaning att bygga klimat-smart och billigt. Vi kommer att se nya tekniska lösningar så som fasadpaneler som öppnar och stänger sig, eller solpaneler som flyttar sig i förhållande till solljuset. Med andra ord delar av huset som anpassar sig efter klimatet. Boytorna blir mindre. Fram till nu har husen blivit större men i framtiden tror jag att vi kommer bo mer komprimerat.

Namn: Frida Larsson
Ålder: 22 år
Utbildning: Lantmästarprogrammet
Lärosäte: Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp

Hur tror du morgondagens livsmedelsproduktion ser ut?
– Jag tror att vi kommer ha kvar en svensk kött- och mjölkproduktion 2025. För att klara det måste vi nå ut bättre till konsumenterna så att de kan göra medvetna val. Jag tror att trenden med närproducerat kommer att hålla i sig och allt fler kommer att välja ren mat som man vet är producerad på bästa sätt. Framtidens konsumenter tror jag vill veta var maten kommer från, kanske kunna hälsa på hos producenten för att se djurhållningen med egna ögon.

Namn: Joakim Sjöberg
Ålder: 23 år
Utbildning: Europaprogrammet
Lärosäte: Göteborgs universitet

Vilka blir de stora utvecklingsfrågorna 2025?
– Håller den demografiska trenden i sig blir matproduktion en av de stora frågorna. Om invånarna i Kina och Indien börjar konsumera lika mycket mat som vi i väst äter i dag, kommer vi inte att kunna producera allt. Internationella aktörer och enskilda länder kommer att vända sig mot Afrika för att öka sin matproduktion, det händer redan i dag. Basvaror som ris och vete kommer att bli framtidens mest ekonomiskt attraktiva produkter. Våra barn kommer inte att förstå hur vi på 2010-talet kunde äta kött varje dag.