Måndag, 19 maj 2014
Hur kan miljöproblemet med vattenhyacinter vändas till näringslivsutveckling runt Victoriasjön? Vilken betydelse har en loppmarknad för den sociala integrationen i Göteborg? Och vad äter egentligen en stad? Det är exempel på frågor som Mistra Urban Futures ställer. Med fem lokala plattformar, i Göteborg, Kapstaden, Manchester, Shanghai och Kisumu i Kenya, är målet att bli världsledande i kunskap för hållbar stadsutveckling.
− Ingen stad i världen i dag är hållbar, men man är olika bra på att driva utvecklingen. Därför jobbar vi i internationella partnerskap, säger Jessica Algehed som leder kansliet från Göteborg.
Mistra Urban Futures vill inte bara producera ny kunskap utan också omsätta den praktiskt, med de fem städerna som testarenor. Därför sker projekten i samverkan mellan forskare och representanter från offentlig och privat sektor. I Kapstaden samarbetar exempelvis doktorander och stadens förvaltningschefer inom områdena ekonomisk utveckling, klimatproblematik och fattigdomsbekämpning.
− Vi ser allt fler effekter av att man tillsammans vågar gå utanför gränserna. Elektrifieringen av tran-sportsektorn är ett exempel där olika aktörer drar åt samma håll för att ändra lagar och utveckla ny teknik, infrastruktur och affärsmodeller, säger Jessica Algehed.
Hon är inte orolig för tillväxten av förnybara energiformer. Problemet handlar snarare om att vi inte använder energin effektivt.
− Varje år tar 80 miljoner människor klivet in i den globala medelklassen och följer därmed västvärldens konsumtionsmönster. När så många får det bättre krävs en förändring av hur vi mäter livskvalitet.
Nyligen publicerade Mistra Urban Futures en rapport som visar att Göteborgs klimatpolitik med mål om en fossiloberoende fordonsflotta, fördubblat kollektivresande och mer förnybar el bara minskar utsläppen av koldioxid i staden med 25 procent. För en hållbar utveckling krävs förändringar också i hur privatpersoner tänker kring exempelvis vegetarisk kost, att flyga mindre samt tjänstekonsumtion.
− En borrmaskin används exempelvis i snitt 15 minuter under sin livstid. En borrmaskin skulle därför räcka för en hel bostadsrättsförening, men vi har en linjär resursmodell som bygger på att var och en köper och slänger, säger Jessica Algehed.
Hon säger att det redan i dag finns exempel på nytänkande som visar att en klimatomställning inte försämrar livskvaliteten.
− Globalt sett tar allt färre ungdomar i städerna körkort. För dem är välbefinnandet större på bussen där man kan använda tiden åt sociala medier. Sådana trender ger hopp.
Text Linda Karlsson-Eldh Foto Anna Sigvardsson
Jobbar som: Tillförordnad Director för Mistra Urban Futures.
Bakgrund: Doktorsexamen från Chalmers inom området Industriella energisystem. Tidigare sektionschef på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och ansvarig för Västra Götalandsregionens energi- och klimatstrategiska arbete.
Två aktuella projekt: I Kisumu används vattenhyacinter för korgtillverkning, vilket stärker den lokala industrin. I Göteborg visualiserar projektet Well-being in Sustainable Cities hur klimatomställningen konkret skulle kunna se ut i staden.