Utomhus är det grått och ruggigt. Studenterna hukar för grus och sand som virvlar runt i snålblåsten och skyndar in mot värmen. Det pågår ett stadigt lämmeltåg mot Studenthuset – den nyaste byggnaden på Frescati, området på Norra Djurgården som sedan 1970-talet inhyser huvuddelen av Stockholms universitet.

Det 6 000 kvadratmeter stora Studenthuset invigdes i höstas, men har varit hett efterlängtat i flera decennier. När Stockholms universitet lämnade innerstaden blev studentkåren av med sitt kårhus och flyttade i stället in i ett av de så kallade Nobelhusen – en från början temporär lösning som varade i nära 40 år.

– Det är ett fint hus, men det var inte anpassat efter vår typ av verksamhet. Nu när vi har hela vår verksamhet i Studenthuset är det många fler som hittar till oss. Huset är öppet till klockan 22 på var- dagar, så det sitter studenter här från tidig morgon till kväll, säger Micaela Kedhammar, ordförande för Stockholms universitets studentkår.

POPULÄRT STUDENTHUS

Det nya Studenthuset är arbetsplats för omkring 130 anställda på universitetet och studentkåren. Här finns bland annat kårexpedition, studenthälsa, studievägledning och antagningsavdelning – men byggnadens ytor är framför allt utformade för studenterna som kommer dit efter föreläsningar, för grupparbeten, inför tentaplugg eller av sociala skäl.

Studenthuset har snabbt blivit mycket populärt och när Aha är på besök är de över 200 studieplatserna upptagna av studenter som koncentrerat plöjer kurslitteratur, gör anteckningar eller bläddrar i mobiltelefoner. I ett av de bokningsbara grupparbetsrummen slår en student i lagboken medan hennes kamrater skriver på sina bärbara datorer. Kaféet är fullt av besökare som begrundar utbudet i juicebaren, dricker kaffe, äter sushi och umgås.

VÄGEN FRÅN RITBORDET VAR LÅNG

Juridikstudenterna Fredrik Björklund och William Drews säger att de går till Studenthuset varje dag när föreläsningarna är över.

– Arkitekturen är riktigt snygg. Det behövdes verkligen ett sådant här hus. Det är som en fritidsgård för studenter, säger William Drews och skrattar.

– Här finns allt. Mikrovågsugnar om man har matlåda med sig, studentkårens expedition, restaurang, tysta läsplatser om man ska plugga. Det var brist på mötesplatser för studenter tidigare, så huset är oerhört välkommet. Studentlivet i Stockholm är ganska splittrat och vi behövde verkligen fler mötespunkter. Det enda jag kan efterlysa i huset är fler toaletter, fyller Fredrik Björklund i.

Men vägen från ritbordet till färdigt hus har varit lång. Redan i slutet av 1990-talet anordnade studentkåren en arkitekttävling som vanns av Erséus Arkitekter, men det skulle dröja fram till 2011 innan Studenthuset började byggas. Finanskriser och avskaffandet av kårobligatoriet satte käppar i hjulet för finansieringen. I stället tog Akademiska Hus över projektet och drev det vidare tillsammans med Stockholms universitet, som nu hyr hela byggnaden och har studentkåren som underhyresgäst.

– Vi satte som ambition att Studenthuset skulle vara ett föregångshus energimässigt och att det skulle behövas så lite tillförd energi som möjligt. Om man ser till den beräknade totala energiåtgången är det att betrakta som ett nära noll-hus. Energianvändningen är beräknad till 25 kilowattimmar per kvadratmeter. Det är lågt även för en modern byggnad, säger Johan Tjernström, energistrateg på Akademiska Hus.

BYGGNADEN VÄCKER STORT INTRESSE

Studenthuset är inte inkopplat på fjärrvärmenätet, utan har en så kallad geo-energilösning för värme och kyla. Under huset finns en rad djupa borrhål och marklagret är dimensionerat för att täcka byggnadens hela energibehov. Moderna värmepumpar utnyttjar marklagret för varmvattens- och värmeproduktion och för att få komfortkyla när det är varmt ute.

– Värmepumpen hämtar värme ur borrhålen och får ut tillräckligt med värme för att värma upp huset. Även när det är 20 minusgrader ute ska det räcka med  40 grader på radiatorerna för att få ut full värme. Det här klaras enbart med värmepumparna, säger Johan Tjernström och fortsätter:

– Det går också att få ut frikyla ur borrhålen för att kunna kyla rumsluften och hålla temperaturen nere när det är varmt ute. Kylsystem brukar ofta vara dimensionerade på 5–10 grader för att kunna kyla rumsluft, men här går det bra med 15–16 grader eftersom man utnyttjar kylan direkt ur borrhålen. Det är väldigt energieffektivt.

Studenthuset, som kostat 212 miljoner kronor att bygga, har en sockelvåning i sten, en mellanvåning i glas och en »flytande« trälåda högst upp. Huset är välisolerat med smarta fönsterkonstruktioner. Soprummet har ozonrening i stället för kyla. Värme från kök och kafé återvinns med plattvärmeväxlare.

Värmepumparna drivs med el, men den – liksom all annan el Akademiska Hus använder – är ursprungsmärkt och kommer från biobränslekraftvärme eller vattenkraft.

– Att försörja Studenthuset med värme, kyla och fastighetsel ger noll koldioxidutsläpp. Det här är ett av de första riktigt energisnåla kontors- och utbildningshusen vi har. Vi har inte byggt något liknande tidigare, men det kommer alltmer. Det är roligt att ligga i framkant. Byggnaden väcker väldigt stort intresse och vi har bland annat fått flera förfrågningar från utländska delegationer som vill komma hit och titta på energilösningarna, säger Johan Tjernström.

Trots att byggnaden är full av liv och rörelse är ljudvolymen dämpad. De stora fönstren lutar lätt, vilket gör att ljudet studsar upp i taket i stället för rakt ut i rummen. Golven är i gummi eller klädda med textilmattor för att undvika smällande klackar och hårda fotsteg. Marie-Louise Edwin är projektledare på Stockholms universitet och har varit med under hela byggprocessen.

– I och med att det är en så öppen planlösning var vi oroliga för att det skulle bli en jobbig ljudmiljö, men vi har lyckats jättebra med akustiken. Under gallertaken finns ljudabsorbenter nästan överallt och träväggarna är perforerade och har ljudabsorbenter bakom, säger hon.

Studenthuset ligger i Nationalstadsparken och har blivit universitetets nya södra entré och ansikte utåt.

– Det är kul att så mycket folk besöker huset och att studentytorna blivit så bra. Miljömässigt är det här huset verkligen i framkant, i och med att det har sin egen försörjning. Vi är jättenöjda och stolta över att ha en miljöbyggnad på universitetet. Vi jobbar ju även med miljöfrågor internt, säger Marie-Louise Edwin.

MILJÖTÄNK GENOMSYRAR HELA HUSET

På varje våningsplan i Studenthuset finns en elmätare, vilket gör det enkelt att hålla koll på förbrukningen.

– Det blir ett incitament till att spara energi. Akademiska Hus är jätteduktiga på att dra ner på ventilation och belysning när verksamheten inte pågår. Ventilationen är dessutom koldioxidstyrd och har receptorer som känner av hur många som är i ett rum. Är det ingen där går den ner i viloläge. Det är ett väldigt smart och tekniskt avancerat hus, säger Marie-Louise Edwin.

Miljötänket genomsyrar hela Studenthuset, från borrhålen i underjorden till det gröna sedumtaket med örter och suckulenter. Växtligheten suger upp regn- och smältvatten och ger också en viss värmeisolering. Dessutom lockar det till sig nya hyresgäster; bara ett par dagar efter att taket var på plats syntes sädesärlor picka på det.

Stockholms universitet har lagt stor vikt vid att inredningen ska hålla en längre tid. Möblerna följer Kammarkollegiets uppställda miljökrav och textilier och klädslar är i ull och andra naturmaterial.

– Vi har lågenergibelysning och källsortering är en självklarhet. Alla material är godkända för att miljöklassningen ska klaras. Det gäller allt från lim och fogmassor till halogenfri el. Det har funnits en miljöplan för hela projektet, där även transporterna ingår, säger Marie-Louise Edwin.

Det står redan nu klart att Studenthuset på Frescati uppfyller certifieringskraven för att klassas som en miljöbyggnad med näst högsta betyg, silver.

Det är Akademiska Hus grundkrav på alla nybyggnationer, förklarar Johan Tjernström.

– Vi hade klarat guld för Studenthuset om det inte varit för att vi inte får in tillräckligt med dagsljus i hela byggnaden, säger han.

Ett så omfattande byggprojekt som Studenthuset sker inte utan utmaningar. Första halvåret efter inflyttningen har det periodvis varit kallt i huset, berättar Marie-Louise Edwin.

– Det är ett avancerat värme- och ventilationssystem. Men nu börjar man få bukt med problemet, konstaterar hon.
Johan Tjernström säger att det fortfarande finns en del att göra för att trimma in driften:

– Vi har inte kommit ner till alla fina nyckeltal som finns på pappret än, men det kommer vi att göra. Studenthuset kommer också att fungera som förebild för Akademiska Hus kommande projekt, som det nya universitetsområdet Albano i Stockholm, med 100 000 kvadratmeter utbildningslokaler och 50 000 kvadratmeter studentbostäder.

– Studenthuset är ett pilotprojekt som visat att vi kan bygga riktigt energisnåla hus. Planeringen för Albanos energilösningar bygger på samma tänk som i Studenthuset; en geo-energilösning med borrhål och värmepumpar och möjlighet att utnyttja så mycket frikyla och värme ur borrhålen som möjligt. Även där ska vi klara oss utan tillskottsvärme. För Albano är även tanken att energi ska produceras på området med hjälp av solceller, säger Johan Tjernström.

Text Sofia Stridsman Foto Peter Jönsson