Så tänker partierna
om energipolitiken

Med en elproduktion baserad på vattenkraft och kärnkraft är Sverige redan i dag ett av de länder som släpper ut minst växthus­gaser. Men hur ställer sig politikerna till framtidens energiförsörjning? Aha har satt svensk energipolitik under luppen inför supervalåret 2014.

”FORDONSFLOTTAN ÄR EN AV VÅRA STÖRSTA UTMANINGAR”

I energiöverenskommelsen 2009 enades de fyra regeringspartierna om ett antal långsiktiga mål för Sveriges energipolitik.

I uppgörelsen ingår att Sverige kan behålla kärnkraften och att nya reaktorer kan byggas när de gamla är uttjänta. Dock bara på befintliga platser.

Målen omfattar bland annat även:

• 2020: en 40-procentig minskning av utsläpp av växthusgaser, 20 procent effektivare energianvändning och 50 procent förnybar energi.
• 2030: en fossiloberoende fordonsflotta.
• 2050: inga utsläpp av växthusgaser.

Hårdare tag för bilister som inte kör miljövänligt är ett förslag som diskuteras bland regeringspartierna inför valet, och hos Alliansen brottas man nu med hur målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 ska nås.

– Alla är överens om att fordonsflottan är en av våra största utmaningar, säger Cecilie Tenfjord Toftby, ansvarig för energipolitik hos Moderaterna.

Utredningen ”Fossilfrihet på väg” landade strax före årsskiftet på energiminister Anna-Karin Hatts (C) bord.

Stöd till laddinfrastruktur för elbilar, utökade krav på att tillhandahålla förnybara drivmedel och premier till de miljöbästa lastbilarna, är några åtgärder som regeringen tittar närmare på, enligt Hannes Carl Borg, politiskt sakkunnig hos Anna-Karin Hatt.

Regeringen överväger också miljöbilspremier parade med straffskatt på bensinslukande bilar.

Centerriksdagsmannen Roger Tiefensee gillar modellen betecknad bonus-malus.

– Har du ett system med både piskor och morötter är det mer långsiktigt hållbart, säger han.

Kristdemokraternas energitalesman Mats Odell vill slopa energiskatten på miljövänliga fordonsbränslen.

– Där har Sverige en stor möjlighet att bli självförsörjande. Inte minst när det gäller skogsprodukter, säger han.

Trots överenskommelsen från 2009 har allianspartierna olika syn på hur Sveriges energiförsörjning ska se ut. Centerpartiet vill ersätta kärnkraften medan de övriga allianspartierna är positivt inställda till energikällan. Längst går Folkpartiet.

– Vi vill utveckla kärnkraften, säger Eva Flyborg som för partiets talan i energifrågor.

Hon kan tänka sig fler kärnkraftverk än i dag och att de finns på flera orter. Förnybar energi och sparåtgärder ser hon som ett komplement till vattenkraft och kärnkraft.

”VI VILL BJUDA IN TILL EN BLOCKÖVERSKRIDANDE ÖVERENSKOMMELSE”

Socialdemokraterna vill samarbeta över blockgränsen om energipolitiken. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill satsa mer på förnybar energi och snabba på avvecklingen av kärnkraft. Men Socialdemokraterna ligger lågt med utspel i energifrågor.

– Vi vill bjuda in till en blocköverskridande överenskommelse. Vi låser inte fast oss, säger Jennie Nilsson, energipolitisk talesperson hos Socialdemokraterna.

Det råder enighet om att Sverige behöver en effektivare energihushållning och mer förnybar energi. Men partierna har olika uppfattning om takten i omställningen.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill gå snabbare fram med massiva satsningar på vindkraft och solenergi. Miljöpartiets mål är en försörjning baserad helt och hållet på förnybara energikällor. Redan 2030 ska el och värme komma från hundra procent förnybart.

– En viktig pusselbit är energieffektivisering. Med befintlig teknik och lönsamma åtgärder kan man spara 35 terawattimmar, säger Lise Nordin, energipolitisk talesperson hos Miljöpartiet.

Det motsvarar ungefär hälften av vad de svenska kärnkraftverken producerar årligen.

Kent Persson, energipolitisk talesperson hos Vänsterpartiet, anser att staten ska spela en mer aktiv roll i energiomställning.

– Staten bör ge direktiv till sina fastigheter att man ser över möjligheten att använda solceller, säger han.

Satsning på kollektivtrafik och en utbyggd järnväg är krav som återfinns hos alla de tre rödgröna partierna. Kärnkraften är en fråga där de rödgröna partierna är splittrade.

– Kärnkraften ska avvecklas men det ska göras på ett sätt som är rimligt för jobben och välfärden. Vi är inte för ett snabbstopp, säger Jennie Nilsson (S).

Miljöpartiet vill avveckla den fram till 2030 och även Vänsterpartiet vill se en snabbare avveckling.

Det fjärde oppositionspartiet, Sverigedemokraterna, sällar sig till kärnkraftsvännerna. Partiet ”ser positivt på en vidareutveckling av kärnkrafttekniken”, enligt partiprogrammet.

Text Sten Sjögren Illustration Tobias Flygar