Säga vad man vill om sextiotalets tegeltunga, fyrkantiga universitetsarkitektur, men den har definitivt medfört en hel del platta tak- och väggytor, som gjorda för solcellsanläggningar. Taket på huvudbyggnaden på LUT, Lappeenrantas tekniska universitet i sydöstra Finland, har visat sig vara en perfekt plats att installera dem på. Där står vi nu, tillsammans med Green Campus projektledare Marko Kasurinen. Det är tyvärr inte någon perfekt gnistrig dag då solcellspanelerna blänker i det energigivande ljuset och då man nästan kan känna hur det sprakar av kraftproduktion, utan en ganska grå februaridag med snö som alla redan har tröttnat på både i luften och på marken. Men det är ändå ljust nog för anläggningen att alstra energi till campusanvändningen.

– Många tror att vi inte kan producera särskilt mycket solenergi i Finland, men det stämmer inte, säger Marko Kasurinen vars uppdrag är att se till att universitetets hållbara idéer blir verklighet.

Förutom takanläggningen finns det också solceller på ett par snedtak över en av bilparkeringarna nedanför och på studentboendet en bit bort. Totalt producerar de 160 megawattimmar energi per år. Och fler solcellspaneler ska upp under våren 2014 för att öka produktionen ytterligare.

– På väggen där, säger han och pekar på en sydvänd,sydvänd, stor och tom tegelvägg bredvid taket. Fram till nyligen var vi den största anläggningen i Finland och det vill vi bli igen. Vi täcker strax under fyra procent av universitetets energianvändning – målet är fem procent år 2020, men det är jag säker på att vi uppnår tidigare än så.

BÄST I VÄRLDEN

LUT är Finlands främsta energi- och miljöuniversitet men har också en stark ställning internationellt. Ett bevis på det är att universitetet nyligen belönades med den prestigefulla utmärkelsen Excellence in Campus av ISCN, det internationella nätverket för hållbara campus. Bäst i världen just nu alltså. Universitetets gröna fokus har även sporrat staden Lappeenranta, Villmanstrand på svenska, att utveckla sin hållbarhetsprofil till att bli den tydligaste i Finland, något som gett den smeknamnet Sun City. I år gick Lappeenranta till final i Världsnaturfonden WWF:s Earth Hour City Challenge 2014, som en av 34 särskilt hållbara städer globalt.

LUT är både ett tekniskt universitet och en handelshögskola, en kombination som borgar för bredd hos de 6 500 studenterna, forskarna och doktoranderna som är verksamma här. Fokusområdena är tre uttalade: grön energi och teknologi, skapandet av hållbara värderingar och att bli en internationell knutpunkt för ryska relationer med både näringsliv och universitet. En tredjedel av studenterna kommer från något annat land, varav ryssar är den största gruppen. Totalt finns här 67 nationaliteter.

EGET VINDKRAFTVERK

Utsikten från taket är fantastisk. Över sjön Saimen där några studenter promenerar omkring på isen. Över skogen ända bort till ryska gränsen bara några mil bort. Och över universitetets främsta visuella kännetecken, det grönmålade vindkraftverket som snurrar på en bergknalle nere vid stranden.

– Det används mest i research- och demonstrationssyfte och ger studenterna möjlighet att lära sig mer om hur tekniken fungerar, men det alstrar ändå 20 kilowatt, säger Marko Kasurinen.

Och så har det blivit en tydlig signal och symbol för vad som pågår på LUT, en väldigt talande reklampelare. Vindkraftverket är en del i Green Campus, ett projekt som startades för fyra år sedan med syfte att leva som man lär och lära av stället man lever på. Enkelt förklarat är Green Campus en enda stor labbverksamhet och case-studie där man kan forska fram, testa och lära sig av innovationer, idéer och lösningar som har med hållbarhet och energiförsörjning att göra. Projektet föddes som en idé i en tävling på jakt efter hållbara utvecklingsprojekt och är ett slags paraply för allt det hållbarhetsarbete som genomförs på universitetet. Listan över vad som åstadkommits sedan starten 2010 är imponerande. Förutom vindkraftverket och solpanelerna finns till exempel batterier för energilagring, ett par laddningsbara campusbilar och 20 elektriska cyklar.

– Studenterna anmäler intresse via webben och varje vecka lottar vi ut dem till lån. De har blivit väldigt populära, säger Marko Kasurinen.

Pågående projekt är konstruktionen av en hybridbuss i en av universitetets verkstäder, med målet att den ska trafikera kommunens busslinje mellan centrum och campus. Mycket av utvecklingen sker i tätt samarbete med Finlands motsvarighet till Akademiska Hus, bland annat när det gäller energieffektivisering, om- och nybyggnad.

– Universitetet ska bygga nya lokaler snart och tanken är att det ska ske på ett hållbart sätt, säger Marko Kasurinen.

FOKUS PÅ SOLAR ECONOMY

Alla åtgärder och insatser är starkt kopplade till forskningen, och en grön tråd går genom all forskning på LUT. Här finns också snart världens första professor i solar economy, en term som inte bara innefattar solkraft utan alla koldioxidneutrala energisystem – vind, vatten, hav, bioenergi och geotermisk energi. Det handlar också om smarta lagringssystem och effektiva produktionssätt och möjligheten även för konsumenter att vara producenter.

– Vårt mål varje dag är att hitta sätt att förbättra energisystemen tekniskt, marknadsmässigt och ekonomiskt och att möjliggöra den stora övergången till förnybara energikällor. Det är ett enormt uppdrag förstås, och inkluderar alla våra fakulteter. Vi vill rädda planeten helt enkelt, säger Jarmo Partanen, chef för LUT Energy, energifakulteten, specialist på smarta elnät och en av universitetets gröna profiler.

Det är till honom och LUT som makthavarna vänder sig för råd om framtidens energilösningar.

– Jag har haft förmånen att få diskutera med fyra finska ministrar de senaste två åren. De kommer till oss för att få råd och är väldigt intresserade av vad vi har att berätta.

En av styrkorna med LUT är att allt inte stannar på forskningsstadiet. Utöver doktorsgrader och hundratals internationella publikationer har man registrerat tiotalet patent och skapat nya globala produkter i olika företagssamarbeten, allt från drivkomponenter i hjulen på elbilar till högeffektiva bränslepumpar till bensinstationer. Och ett par framgångsrika och lovande startupföretag.

– En av de främsta anledningarna är att vi arbetar tillsammans. Inte bara över fakultets- och ämnesgränser, utan också med företag och organisationer, säger Olli Pyrhönen, professor i vindteknologi.

Det är lite för molnigt denna dag för att kunna se hela vägen till den stora vindkraftparken i närheten, Finlands största i inlandet, och numera ett samarbetsprojekt mellan företaget Alstom och LUT. Universitetets expertis inom ”cold-climate technology” kan bidra till ökad produktion genom utveckling av till exempel avancerade is-sensorer och turbinkontroller.

Och att ha en riktig vindkraftpark att mäta och forska på är få förunnat. Olli Pyrhönen kopplar upp sig i realtid mot vindkraftparkens statistikdatabas. För att graferna ska synas bättre på skärmen trycker han på en knapp och gardinerna i konferensrummet vi sitter i börjar surrande rullas ned.

– Det är galet egentligen att vi har eldrivna gardiner, vi som ska vara förebilder vad gäller energikonsumtion, säger han. Jag kan mycket väl tänka mig att veva för hand. Alla sådana där små saker räknas. På skärmen syns de sju vindkraftverkens effekt. Just den här dagen är det lite för vindstilla, men i vanliga fall är förutsättningarna mycket bra.

– Vindkraftverk är på stark frammarsch i Finland och helt oundvikligt som energislag, men inte helt okontroversiellt. Flygvapnet, boende, ornitologer, regeringens direktiv, det är mycket som spelar in. Men vi som universitet är inte intresserade av politik – vi vill bara ta reda på hur prestandan kan förbättras, hur omständigheterna påverkar och hur tekniken kan utvecklas. Och det har vi möjlighet att göra nu, säger Olli Pyrhönen.

Och framtiden då? Vad kan LUT göra för att fortsätta att bidra till fler smarta, gröna energilösningar i framtiden? Ett uttalat mål för LUT är att via studenterna som ger sig ut i arbetslivet sprida idéer och förhållningssätt ut i näringsliv och organisationer. Dessutom inhämta global kunskap från de internationella och nordiska nätverk man är del av. Och så hoppas man mycket på fler forskningsprojekt, att de ska testas och så småningom mynna ut i företag och produkter.

Marko Kasurinen tror på lokala idéer och initiativ, stora som små, som kan göra campus ännu grönare. Allt från smartare kopieringsrutiner till gröna transporter.

– Jag tror mycket på hybridbussen så att biltransporterna till och från campus kan minska markant.

Jarmo Partanen har också ett vidare perspektiv.

– Vi håller på att organisera ett stort projekt nu om hur man skulle kunna producera koldioxidfritt bränsle direkt från solenergi. En revolution, det låter nästan för bra för att vara sant, eller hur, säger han och ser nästan lite hemlighetsfull ut.

Text Sofia Eriksson Foto Nicke Johansson