Vår ägare om Akademiska Hus hyressättning

Onsdag, 14 oktober 2015
I tidningen Universitetsläraren har kritiska röster höjts angående vår hyressättning. Vår ägare - genom statsskereterare Anders Lönn - bemöter nu den kritiken i samma tidning.   

I en intervju i Universitetsläraren har SULF framfört att den extrautdelning i Akademiska Hus som aviserats skulle bero på vad de kallar ”överhyror”, något som är direkt felaktigt. Det är tyvärr inte den enda felaktigheten i den intervju som gjorts.

Uppdraget för Akademiska Hus är att äga, utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor. Huvudfokus är mot utbildnings- och forskningsverksamhet, men Akademiska Hus har av regeringen även fått ett förtydligat uppdrag att äga och förvalta studentbostäder. Verksamheten ska i sin tur bedrivas på affärsmässiga grunder och verka för en långsiktigt hållbar utveckling av universitets- och högskoleområden.

Till motsatts mot vad SULF vill göra gällande är bakgrunden till att Akademiska Hus har en soliditet, alltså förhållandet mellan eget kapital och skulder, som ligger högt över målet – värdet på fastighetsinnehavet. Då Akademiska Hus verksamhet bedrivs på en marknad ska även fastigheterna värderas på marknadsmässiga grunder, en modell som infördes 2005. Det är fastigheternas värde som gett den stora ökningen av eget kapital.

Under de senaste 10 åren har soliditeten i Akademiska Hus legat mellan 46 och 48 procent med något enstaka undantag. Målet är däremot att soliditeten ska vara 30-40 procent, ett mål som varit oförändrat sedan 2010. Soliditeten ligger med andra ord högt över målet med den bakomliggande orsaken fastigheternas värde, inte på grund av några så kallade ”överhyror” som anges i intervjun.

Vad det gäller just hyrorna sätts de enligt en transparent modell som stämts av med universitet och högskolor och de, såväl som de flesta andra myndigheter, betalar marknadshyror som även är anpassade efter den låga risk det innebär att hyra ut till statlig verksamhet. Det är också viktigt att komma ihåg att lärosäten erhåller ersättning för marknadsmässiga lokalkostnader i de resurser som fördelas till dem. Något som görs just för att det står universitet och högskolor fritt att välja hyresvärd för fastigheter som är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. För att ge lärosäten en ökad möjlighet att ingå avtal har regeringen gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att se över möjligheten för statliga universitet och högskolor att teckna hyresavtal längre än tio år.

Då Akademiska Hus verkar på fastighetsmarknaden använder de sig av marknadshyror. Närmare 40 procent av marknaden utgörs av andra fastighetsaktörer än Akademiska Hus, många privata. Det är vare sig möjligt, eller önskvärt, att snedvrida konkurrens mot andra aktörer eller lärosäten som inte har Akademiska Hus som hyresvärd genom helt andra hyresnivåer.

Extrautdelningen görs helt enkelt för att soliditeten ska hamna inom målintervallet och genom att öka andelen lån i förhållande till eget kapital. Det är inte en fördel för vare sig lärosäte, eller ägare, att Akademiska Hus har en för hög andel eget kapital i jämförelse med målet. En för hög andel eget kapital kan i stället medföra en onödigt hög kapitalkostnad, vilket på sikt kan vara negativt för ägare och bolag, men även för kunder.

Avslutningsvis har extrautdelningen ingen påverkan på bolagets åtagande och verksamhet gentemot universitet och högskolor. De kommer att fortsätta att utveckla samarbetet i enlighet med sitt uppdrag. Akademiska Hus har även fortsättningsvis mycket goda finanser för att kunna genomföra stora årliga investeringar åt universitet och högskolor, något som är viktigt för att bidra till Sverige som kunskaps- och forskningsnation.

Anders Lönn, statssekreterare hos ministern för högre utbildning och forskning.

Läs mer om Cookies