Tillsammans bygger vi Albano – ett nytt campus mitt i Stockholm

– Vi vet att väl fungerande samverkan över gränserna leder till att nya idéer föds och det är så vi kan utvecklas som både människor och organisationer. Samverkan inom ramen för Albano kan på så sätt bli en motor för innovation, säger Anna Martin, projekteringschef.

Campus Albano ska bli ett vetenskapligt nav som knyter ihop universiteten med varandra och med staden och bildar ett hållbart campus med utbildnings- och kontorsmiljöer för över 15 000 studenter lärare och forskare. Huvuddelen av lokalerna ska användas av Stockholms universitet men även KTH flyttar vissa verksamheter till Albano. Byggnationer kommer att ske i flera etapper. Byggnaderna i området kommer att bestå av både aktivitetsbaserade och traditionella kontors- och undervisningsmiljöer med hög flexibilitet som kan passa olika verksamheters behov. Här bygger också Svenska Bostäder cirka 1 000 studentbostäder.

Ett hållbart projekt

Utvecklingen av campus Albano sker i samklang med naturen där stor hänsyn tas till den biologiska mångfalden. Målet är att bli en förebild inom hållbart stadsbyggande. I planarbetet har forskning inom hållbar stadsutveckling integrerats genom att en forskargrupp vid Stockholm Resilience Centre och KTH Arkitektur på uppdrag av Akademiska Hus lämnat synpunkter och förslag med utgångspunkt i socialekologisk stadsplanering.

– Att forskare på detta sätt aktivt medverkar i en planprocess gör Albano till ett unikt projekt. Albano är därför en föregångare och vi ser verkligen fram emot att utvecklas tillsammans med våra kommande samarbetspartners, säger Anna Martin.

Ett digitalt arbetssätt inom Albano

Ingen kan förneka att graden av interaktion mellan människa och maskin har tagit jättekliv de senaste tio åren. Utvecklingen går snabbt och bransch efter bransch ser om sitt hus för att hitta sin roll i ett mer digitalt landskap. Regeringen vill att Sverige ska ta ett kliv framåt och vara världsledande när det handlar om att digitalisera industrin. Anna Martin menar att byggbranschen har en del att ta igen på den fronten.

– Om man tänker sig att en byggarbetare från 60-talet skulle kliva in i en tidsmaskin och sedan gå rakt in i ett nutida bygge så skulle mycket vara sig väldigt likt. Byggbranschen har inte digitaliserats i den takt som många andra branscher har gjort. Här finns därför en enorm potential, vilket kan ge vinster på bred front och det känns väldigt spännande att vara med i ett projekt som vill testa nya vägar, säger Anna Martin.

Det finns många områden som kan utvecklas och bli mer digitala. Nedan kommer några konkreta exempel som man vill testa, eller redan har testat inom Albanoprojektet:

• Genom Samordnade BIM-modeller över hela området från olika intressenter. Modellerna är hela tiden de centrala bärarna av projektinformation (BIM står för Buliding Information Modeling).

• Projektering sker i fokusområden, "hubbar", med tydliga förväntningar på leveranser av BIM-modellerna efter LOD-krav som utvecklats i projektet (LOD = level of development). Projektet är i och med arbetet med LOD också uppmärksammat i en branschgemensam förstudie kring bestämningsgrad för informationsleveranser. (Rapporten är framtagen genom BIM Alliance och SBUF.)

• Inga protokoll från projekteringsmöten. Istället används en digital plattform för ärendehantering där alla deltagare kan se och följa frågor i projektet. Även vår hyresgäst arbetar tillsammans med Akademiska Hus på detta sätt i projektet.

• Samverkan med våra entreprenörer för att utveckla användandet av BIM i produktion. Mer modeller, färre pappersritningar.

• Digital granskning av handlingar, modeller och även med VR-teknik.

• Virtuell digital besöksplattform för extern kommunikation.

• Maskinstyrning av schaktning baserat på modeller där markkvalitéer (föroreningar) framgår.

• Digitala hälsokontroller – statistik på t ex arbetsbelastning följs upp.

• Databaser kompletterar BIM-modeller för snabbare hantering av information och ändringar i projekteringen.

Samverkan kan ge mer hållbar leverans

Förutom ett mer digitalt arbetssätt så kommer också själva slutprodukten vara mer digital. Detta för att man också i Akademiska Hus förvaltning av byggnaderna ska kunna dra nytta av olika typer av e-tjänster och att kunna koppla dem till fastigheterna på olika sätt. Fastigheterna ska helt enkelt stå rustade för en mer digital tid och vara bättre anpassade efter yngre och kommande generationers livsmönster.

– Jag brinner verkligen för detta! Det finns så många vinster i alla led av att vi i samverkan hittar nya innovativa lösningar och att vår bransch rör sig mot ett mer digitalt arbetssätt. Det gör att vi kan bli mer kostnadseffektiva och mer hållbara. Framför allt så kan vi leverera mer långsiktiga fastigheter till slutanvändarna – som i det här fallet är Sveriges studenter, lärare och forskare. 

• Nybyggnad
• Arkitektur
• Campusutveckling
• Kunskapsmiljöer