Biologisk mångfald i fokus när Akademiska Hus stöttar WIN WIN
Fredag, 22 maj 2020- Som en av Sveriges största fastighetsägare och parkförvaltare så känns det extra bra att WIN WIN i år sätter fokus på frågan om biologisk mångfald, säger Kerstin Lindberg Göransson, vd på Akademiska Hus och vice ordförande i WIN WIN:s styrelse.
Under temat ”biologisk mångfald” tilldelas 2020 års WIN WIN Award den internationella panelen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES. En mellanstatlig och FN-kopplad panel som grundades 2012 och jämförbar med Klimatpanelen (IPCC), men med fokus på biologisk mångfald och ekosystem. IPBES huvudsakliga uppdrag är att sammanställa kunskap om tillståndet för världens ekosystem och arter samt de naturnyttor vi får från naturen. IPBES beskriver globala trender i naturen och även åtgärder som kan användas för att komma till rätta med utmaningarna.
2019 presenterade IPBES den första globala bedömningen av statusen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Nästan 500 experter från 50 länder deltog i beredningen av rapporten, vars resultat var nedslående. Naturtillståndet, dess mångfald och ekosystemens funktioner försämras snabbare än någonsin i mänsklighetens historia.
Akademiska Hus arbete med biologisk mångfald
När Akademiska Hus tillsammans med lärosäten planerar för campusområdens utveckling sker detta genom långsiktiga campusplaner, där klimatmässiga, sociala och ekologiska perspektiv tas i beaktande. I det systematiska arbetet läggs stort fokus på att värna om de gröna kvalitéerna och den biologiska mångfalden – nu och över tid. Runt om i landet finns en rad exempel på satsningar som görs för att främja ökad artrikedom. Det handlar exempelvis om insektshotell, igelkottsbon, bikupor och holkar anpassade för exempelvis mesar, starar, trädkrypare, fladdermöss och fjärilar. På flera platser har Akademiska Hus förstärkt campus ekologiska värden genom att anlägga ängar, odlingslotter, dagvattendammar, vattenspeglar och permakulturträdgårdar. Ett stort antal byggnader har fått gröna sedumtak med plats för bibatterier som ger bo för vildbin.
- Det finns gott om goda exempel på hur vi med relativt små medel kan få stora resultat när det gäller den biologiska mångfalden. Det finns mycket kvar att göra, men många fina initiativ har tagits, där vi i nära samarbete med våra kunder och andra intressenter verkar för ett än mer hållbart samhälle, säger Mia Edofsson, hållbarhetschef Akademiska Hus.
Albano – stadsdelen där ekologiska värden spelar central roll
Att bidra till ökad biologisk mångfald har i vissa fall även varit vägledande i utvecklingen av helt nya campusområden. I Stockholm växer ett sammanhängande universitetsområde fram som sträcker sig från Stockholms universitet i norr, via KTH över till Hagastaden med Karolinska Institutet i väst. Utvecklingen av campus Albano till en modern och konkurrenskraftig universitetsmiljö sker i samklang med naturen och målsättningen är att bli en förebild inom hållbart stadsbyggande. Som ett bevis på projektets hållbarhetsmässiga framgång är Albano det första campusområde i Sverige som har certifierats enligt Citylab, en hållbarhetscertifiering som inte enbart omfattar en enskild byggnad utan inkluderar ett helt stadsutvecklingsprojekt.
På Albano skapas nya vattensystem för att ta hand om dagvatten, ett förbättrat mikroklimat samt utemiljöer som utformas för att stärka spridningsvägarna för växter och djur mellan Nationalstadsparken och Hagaparken. Val av biotoper och växter tar sin utgångspunkt i omgivande landskap och placeras så att de stödjer kända, ekologiska spridningsvägar. Genom gröna tak med stora öppna takterrasser dit studenter, medarbetare och även allmänheten har tillträde blir universitetsbyggnaderna en integrerad del i parkmiljön.
Biologisk mångfald ger bättre studie- och arbetsmiljö
Artrikedom och grönska har dokumenterad avstressande och även prestationshöjande effekt och är därför viktiga inslag för en god arbetsmiljö. Detta har bland annat forskning visat vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Akademiska Hus har tillsammans med bland andra SLU arbetat i ett forskningsprojekt finansierat av Vinnova för att identifiera och utveckla denna potential vid våra campus ännu mer och för att stärka dessa positiva effekter i arbets- och studiemiljön ytterligare.