Campus under corona

Ladda ner och läs rapporten "Campus i coronatider."

I en studie har Akademiska Hus låtit djupintervjua studenter vid tre olika lärosäten för att få en bättre förståelse för långsiktiga effekter av den påtvingade digitaliseringen. Vad kommer att bestå och hur ska den fysiska lärandemiljön utformas för att samspela med allt mer digitala utbildningsmoment? Vad händer när de informella och sociala lärandemiljöerna på campus försvinner?

Rutiner och struktur utmanande
Att studenterna sökte sig till campus även när undervisningen flyttade till digitala plattformar kan alla som om som befunnit sig på ett universitetscampus under det senaste halvåret kan konstatera. Campus och de olika lärandemiljöer som finns där har stor betydelse som studiesocial miljö och mötesplats.

När intervjuerna genomfördes i slutet av vårterminen hade universitetscampusen varit stängda i tre månader. Precis som nästan alla andra som snabbt tvingats anpassa sig till social distansering vittnar studenterna om saknaden av sociala mötesplatser och rutiner för att strukturera sitt pluggande. Likaså de spontana mötena med klassen och andra bekanta utanför det närmsta kompisgänget. Samtidigt finns det genomgående positiva effekter som större flexibilitet och nya sätt att interagera i undervisningssituationen.

Karlstad, Örebro och Chalmers i Göteborg 
De intervjuade är lärarstudenter vid Karlstads universitet, samhällsvetarstudenter vid Örebro universitet och ingenjörsstudenter vid Chalmers, med olika livssituation och förväntningar på sin utbildning. De upplever att kvaliteten på distansstudierna är över förväntan men att de själva måste lägga mer tid på sina studier än tidigare. En annan utmaning på distans är kreativitet i problemlösning och över huvud taget utveckling av frågeställningar i dialog med andra studenter och lärare. Suget efter mötes- och studieplatser på campus är mycket stort och många har idéer på hur man skulle kunna ha digital undervisning men ändå sitta tillsammans i mindre grupper på campus.

Även personer i ledande administrativa roller på lärosätena intervjuades om upplevelsen av den snabba omställningen. Bedömningen är att det gått förvånansvärt bra, att många lärare snabbt sett fördelarna med digital undervisning men att pedagogiken inte alltid hunnit med – man fortsätter med föreläsningar på samma sätt som tidigare. Alla är dock ense om att undervisning i digital form tagit ett stort kliv framåt och att det aldrig kommer att bli som innan pandemin startade.

Digitalt fungerar men inte för allt
En av studiens slutsatser är att digital undervisning i nuläget inte är jämförbar med att träffas fysiskt när det kommer till pedagogik som bygger på studentaktivt, kollaborativt lärande. Nu finns en möjlighet att göra om och anpassa efter ny pedagogik – och då behöver lokaler följa med.

Resultatet av studien ger en förståelse för den fysiska mötesplatsens betydelse för olika utbildningar och hur studier och arbete på distans kan påverka lokalbehovet på längre sikt. Att den fysiska platsen är viktigt verkar det råda stor enighet om men lärosätena står också inför ett vägval när den påtvingade digitaliseringen inte längre är ett måste. Hur ska utbildning och campus utvecklas för att passa deras framtida studenter och utbildningsprogram? I sin slutanalys beskriver studien fyra olika scenarier, från “business as usual” till storskalig övergång till digital undervisning, och vilka konsekvenser de innebär för studenter och lärosäten.

Ladda hem och läs!
Studien, som genomfördes av Inobi med Probility som underkonsult på uppdrag av Akademiska Hus, finns sammanfattad i en rapporten nedan.

• Campusutveckling
• Lärandemiljöer
• Kunskapsmiljöer
• Social hållbarhet
• Innovation
• Campus- och stadsutveckling