Vattenlösningar på campus Albano – gör sig redo för blöta dagar

Sommarens regn 2021 i Gävle slog SMHI:s samlade mätningar sedan starten på 1800-talet. Aldrig tidigare hade man uppmätt så mycket regn på så kort tid: 161,6 millimeter under en enda natt. På bara två timmar föll hela 101 millimeter.

Sverigerekordet är annars 198 millimeter på ett dygn. Det föll i Fagerheden väster om Piteå 1997. Ett rejält skyfall enligt SMHI:s definition, som kräver minst 50 millimeter/timme eller 1 millimeter/minut.

Konsekvenserna blev som bekant kännbara för såväl enskilda boende som för samhället i stort.

Så ska det inte bli för de studenter och verksamheter som flyttar in på Albano under åskådlig tid framöver. Här har man dimensionerat ledningsnätet för ett så kallat tioårsregn med en varaktighet på tio minuter och med en klimatfaktor på 25 procents ökade regnmängder över tid.

Tomas Persson jobbar som extern projektledare sedan bygget började planeras 2015. Även om Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderar att all ny bebyggelse ska klara minst ett hundraårsregn utan att ta skada, är det långt ifrån så det alltid byggs. Tomas menar att det normala snarare är att fastighetsägare nöjer sig med att leda ut dagvattnet i det kommunala nätet.

– Man drar fram en dagvattenledning till fastigheten och kopplar på. Men på Albano har vattnet varit väldigt högt på agendan och vi har gått mycket längre. Akademiska Hus har från början velat ta rätt på allt dagvatten från taken och de hårdgjorda ytorna och skapa en intern dagvattenlösning, säger Tomas Persson.

Det här har gjorts på flera sätt. Allt dagvatten leds bort från huskropparna och ner i en kanal som slingrar sig genom området ner till en damm. Från dammen pumpas vattnet sedan upp i en dekorativ vattenspegel, som rinner ner i en bäck framför husen. Totalt ska systemet kunna härbärgera 1 100 kubikmeter vatten.

– Det är nog lika mycket hårdgjorda ytor på Albano som i andra områden, men de är utformade så att de ska vara självavrinnande. Inget vatten ska stanna på ytan. Det är det allt handlar om – att hålla vattnet borta från husen.

Utom det som hamnar på taken då… För 70 procent av alla takytor är gröna sedumtak som ska hålla kvar de första centimetrarna regn så att det inte når marken alls.

– En normal regndag kommer allt vatten som når taken stanna där, säger Tomas Persson.

Kanalen runt huskropparna tar form.

Även grönytorna runt husen kommer förstås kunna ta upp mycket regnvatten. Och här har man haft lite tur, för marken på Albano är förhållandevis porös och dränerande och kan sluka mycket vatten, till skillnad från lera som i stället gör att det bildas bäckar ovanpå gräsmattan vid skyfall.

– Skulle det ändå inte räcka till, utan att det börjar svämma över så har vi en bräddningsledning ner till Brunnsviken också, säger Tomas Persson.

Projektet i Albano är en miljardsatsning och det är förstås en lyx att kunna planera rätt från start. Att åtgärda i befintliga miljöer är betydligt svårare.

– Men Albano kommer säkert att fungera som ett pilotprojekt för nya byggprojekt. Och de här byggnaderna kommer man inte behöva göra något åt på många, många år, spår Tomas Persson.

Albano är det första område som certifierats enligt Citylab, en hållbarhetscertifiering som omfattar ett helt stadsutvecklingsprojekt. I enlighet med certifieringen ska stadsdelen ha minimal negativ klimat- och miljöpåverkan och ska kunna stå emot klimatförändringar. Stadsdelen ska även vara flexibel och kunna anpassas efter framtida behov.

Klimatförändringarna innebär inte bara höjda havsnivåer med risk för att kustnära bebyggelse delvis hamnar under vatten. Vi får dessutom räkna med mer extremväder – och ökade regnmängder. Enligt SMHI:s klimatmodeller kommer mängden regn i skyfallen öka med 25 procent fram till nästa sekelskifte.

Notan då? Det ligger nära till hands att tro att vattenlösningen på Albano kommer med en hög kostnad. Men inte, menar Tomas Persson.

– Det blir så stor skillnad, för du måste ju ändå ordna till parkområdet på något sätt. Det är klart att det kostar lite mer, men i det stora hela är skillnaden liten.

Jämfört med kostnaden vid eventuella översvämningar är det däremot en god investering. Översvämningarna i Gävle beräknas kosta det kommunala vattenbolaget en kvarts miljard, minst. Branschorganisationen Svenska Försäkringar har å sin sida rapporterat om skadeanmälningar på sammanlagt en halv miljard kronor.

• Nybyggnad
• Campusutveckling
• Campus- och stadsutveckling