Till navigation Till innehåll (s)

För mer information:

Mia Edofsson
Hållbarhetschef
072 588 24 21
mia.edofsson@akademiskahus.se

Pilotprojekt ger nya lärdomar för mer återbruk inom Akademiska Hus

Måndag, 6 december 2021

Handelshogskolan_Sprakskrapan_collage_Goteborg.jpg

Återbruk är en viktig pusselbit i omställningen till en mer hållbar verksamhet och sedan 2019 har Akademiska Hus accelererat arbetet genom deltagande i utvecklingsprojekten Återbruk i Väst och CCBuild. Genom två pilotprojekt vid Handelshögskolan och Språkskrapan vid Humanisten i Göteborg har material bevarats med en uppskattad klimatnytta på 100 ton koldioxidekvivalenter.

Pilotprojekten har genomförts i samband med rivning och nybyggnation av en byggnad vid Handelshögskolan och ombyggnation av Språkskrapan intill Humanisten för Göteborgs universitet. Akademiska Hus har tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet räknat på effekterna av återbruket i de två pilotprojekten. Resultatet visar att klimatnyttan uppgår till mer än 100 ton koldioxidekvivalenter. Dessutom uppskattar IVL det ekonomiska värdet av de produkter som återbrukats till nära 1 miljon kronor.

- Akademiska Hus är en av Sveriges största byggherrar och kan göra stor skillnad i hur vi agerar och för oss är det en självklarhet att vi utforskar nya sätt att ta vara på våra byggnaders resurser och material. Det är en viktig pusselbit i vår omställning mot en mer klimateffektiv verksamhet. En stor vinst i de här pilotprojekten är alla de erfarenheter som de givit oss. Genom att börja jobba med återbruk i pilotprojekt identifierar vi utmaningar och hittar lösningar som gör att återbruket blir både smidigare och mer kostnadseffektivt framåt, säger Mia Edofsson, Hållbarhetschef Akademiska Hus.

Bland de byggprodukter som återbrukats i projekten vid Handelshögskolan och Språkskrapan återfinns tegel, marksten, fasadsten, stengolv, virke, innerdörrar, glaspartier, tvättställ, armaturer och ventilationskanaler och don.

Utöver detta har en rad träd, buskar och perenner tagits om hand och placerats i en återbrukspark i väntan på återplantering.

- Just växter ser vi stora värden i att bevara. Deras både ekologiska och ekonomiska värde ökar i många fall med tiden och återbruk är därför viktigt ur flera aspekter, säger Mia Edofsson, Akademiska Hus.

Baserat på erfarenheterna från pilotprojekten pågår nu ett internt arbete för att skala upp återbruket inom Akademiska Hus. Det interna strategiarbetet inkluderar många delar av bolaget – från förvaltare och byggprojektledare, till upphandlare, värderare, redovisningsekonomer och fastighetsutvecklare.

- Vi har sett att det krävs justeringar i processer och rutiner som involverar stora delar av bolaget när vi förflyttar oss mot cirkulära materialflöden, säger Anna Bernstad Saraiva, Hållbarhetssamordnare Akademiska Hus, som ansvarar för att samordna den interna återbruksstrategin, och fortsätter:

- Målbilden är att återbruk inte ska vara något vi gör i separata miljöprojekt, utan en naturlig del av vårt arbetssätt i både förvaltning och byggprojekt.

Fakta:

Återbruk i Nya Handels, Göteborg
Minskad mängd avfall: 92 ton
Klimatnytta: 58 ton CO2ekv. (där ingår ej besparing kopplad till återbruk av växter)
Uppskattat ekonomiskt värde: 300 000 kr + ca 250 000 kr för det växtmaterial som återbrukats.

Återbruk i Språkskrapan, Göteborg
Minskad mängd avfall: 75 ton
Klimatnytta: 44 ton CO2ekv.
Uppskattat ekonomiskt värde: 540 000

Återbruk Väst och CCBuild

CCBuild, Centrum för cirkulärt byggande är en nationell samverkansarena och arbetar för ökat återbruk och mer cirkulära materialflöden i byggsektorn och drivs genom IVL, Svenska Miljöinstitutet som ett utvecklingsprojekt med stöd från Vinnova och med ett stort fokus på ökad samverkan i frågan för hela bygg- och fastighetssektorn. Akademiska Hus är en av 60 deltagande parter från branschen. www.ccbuild.se

Återbruk Väst, numera avslutat utvecklingsprojekt, hade som uppgift att hitta nya metoder för att skala upp återbruket inom byggsektorn i nära samverkan med fastighetsägare, arkitekter, offentliga aktörer och forskare. Projektet finansierades av stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet, Västra Götalandsregionen och av projektets parter.