Till navigation Till innehåll (s)

Diskussionen om digitalisering har internationellt framförallt präglats  av MOOC (massive open online courses) – avgiftsfria kurser på nätet, öppna för vem och hur många som helst utan några krav på förkunskaper.  I Sverige var Karolinska institutet först med att starta MOOC 2014. Men en enkät som Universitetskanslerämbetet genomförde hösten 2015 visar att såväl intresse som kunskaper om MOOC varierar.

– De svenska förutsättningarna skiljer sig från många andra länder eftersom svensk högskoleutbildning i grunden är avgiftsfri och kursbaserad och nätbaserad distansutbildning sedan många år är etablerad vid svenska lärosäten. Fördelen med MOOC är att de är ännu mer öppna och tillgängliga och når ut internationellt vilket synliggör svenska lärosäten, säger Marie Kahlroth, utredare vid Universitetskanslerämbetet, UKÄ.

Men för många är det inte MOOC som ligger högst upp på den digitala dagordningen.

Aha frågade tre svenska lärosäten:

1. Vilka utmaningar innebär digitaliseringen för er?

2. Vad gör ni för att möta dessa?

3. Hur anpassar ni era fysiska miljöer?

 

Jonas Nordquist
Föreståndare för Medical Case Centre, Karolinska Institutet 

1. Digitalisering innebär att studenter inte längre är bundna till KI som fysisk plats. Men vi ser också att det fysiska rummet har fått större betydelse trots digitaliseringen. Ett tydligt exempel är kaféernas ökade betydelse som samlingsplatser för folk med datorer och surfplattor.

2. Vi satsar strategiskt på att ytterligare utveckla våra informella miljöer och göra dessa attraktiva genom att tillföra det ”lilla extra” i den rumsliga upplevelsen.

3. Vi är nu inne i en fas då vi skapar »signaturmiljöer«; vi har just byggt »The Crazy Library«,  som är en blandning av biblioteket i Hogwarts och Narnia i C S Lewis saga; vi har byggt the Sky Lounge och vi bygger just nu »Melbournes bakgator där de kreativa konstnärerna bor«. Dessa är alla förhållandevis små informella miljöer men med mycket distinkta karaktärsdrag. Digitalisering står inte i motsatt förhållande till fysiska rum, men vi måste tänka annorlunda kring vilka dessa rum är, hur de är utformade och rummets specifika kvaliteter. Ett fysiskt rum är mycket mer än något enbart funktionellt.

Koll_Jonas Nordquist_foto Stefan Zimmerman_458x328px.jpg

«Vi är inne i en fas då vi skapar signaturmiljöer; vi har just byggt The Crazy Library‹.« 

Jonas Nordquist
Föreståndare för Medical Case Centre, Karolinska Institutet

Sigbritt Karlsson
Rektor för högskolan i Skövde

1. Det finns dels pedagogiska utmaningar, dels tekniska och infrastrukturella utmaningar. Utbildning och utbildningsform måste vara anpassade till varandra, vilket kräver att lärarna ges tillfälle till kompetensutveckling och reflektion kring studenternas lärande; bara för att en kurs ges genom ny teknik blir inte lärandet automatiskt bättre. Den andra typen av utmaningar handlar om att ha rätt teknik, rätt lokaler och rätt stöd för att hantera tekniken och lokalerna.

2. 2015–2016 genomför vi bland annat en översyn av vårt nätbaserade lärande, en utvärdering av vår digitala lärplattform SCIO och en kartläggning av högskolans fysiska lärandemiljöer där vi söker goda exempel hos andra lärosäten, exempelvis Bremens universitet.

3. Vi har en speciell del av undervisningslokalerna som är specialanpassade för nätbaserat lärande. Vi genomför också en översyn av våra datorsalar med bland annat nya virtuella miljöer. Vi kommer att fortsätta utveckla miljöerna och kommer givetvis också att behöva föra fördjupade dialoger med våra hyresvärdar om vad som är möjligt och vad vi kan uppnå tillsammans.

 

Koll_SigbrittKarlsson_fotoThomas_Harrysson_458x328px.jpg

»Vi gör en kartläggning av högskolans fysiska lärandemiljöer där vi söker goda exempel hos andra lärosäten.« 

Sigbritt Karlsson
Rektor Högskolan i Skövde

Åsa Lindberg-Sand
Avdelningschef för Centre for Educational Development, Lunds universitet

 1. Digitaliseringen ger stora möjligheter att förbättra studenternas lärande, och världsledande universitet konkurrerar nu med attraktiva distansutbildningar. När till exempel MIT kombinerar helt öppna MOOC med reguljära kurser på distans och med kortare tid på campus, uppstår ett nytt konkurrensläge. Förväntningarna på digitalisering av campusundervisningen ökar och akademiker behöver utveckla digital kompetens för att kunna använda dessa möjligheter.

2. Mycket skulle behöva göras: systematiskt utvecklingsarbete, forskning och omvärldsbevakning. Tyvärr är svensk högskoleutbildning underfinansierad. Lunds universitet har antagit en treårig handlingsplan för utveckling av e-lärande med riktade insatser på ledningsnivå.

3. Flera öppna studiemiljöer för studenternas samarbete och användning av digitala resurser har utvecklats, men det är mycket i våra undervisningslokaler som skulle behöva ses över och göras om.

Koll_A¦èsaLindberg-Sand_458x500px.jpg

»Vi har antagit en treårig handlingsplan för utveckling av e-lärande.«

Åsa Lindberg-Sand
Avdelningschef för Centre for Educational Development, Lunds universitet

Text: Andreas Karlsson