Axel Adolfssons klasskompis Ellen Brandt är dock mer traditionell i sitt sätt att plugga:

– För mig är anteckningarna ett sätt att lära mig. Det händer något i huvudet när jag skriver ner informationen. Om jag bara lyssnar utan att anteckna är det inte lika lätt att hänga med tycker jag. Och jag tycker fortfarande att det är något speciellt i att skriva på papper.

För att modernisera föreläsningarna ytterligare, har Chalmers nu också börjat videosända vissa föreläsningar. De elever som nu läser första terminen på Samhällsbyggnadsteknik har möjligheten att ta del av föreläsningarna hemifrån – men också se dem igen efteråt.

– Det är ett jättespännande projekt. Jag kommer vilja fortsätta gå på föreläsningar, men uppskattar ändå möjligheten att gå igenom dem igen när jag pluggar, säger Ellen Brandt, som får medhåll av Axel Adolfsson:

– Jag har funderat på vad det egentligen är som definierar Chalmers. Det är ju att vi samlas på den här platsen, att man kommer hit och träffar lärare och kamrater som är intresserade av samma sak. Visst skulle man kunna ta del av föresläsningarna utan att gå till skolan, men då går man ju miste om den biten och tiden man lägger på det hela är ändå densamma oavsett om man är hemma eller i skolan.

När det kommer till grupparbeten har plattformar som Facebook och Google Drive gjort arbetet betydligt enklare för dagens studenter. Axel och Ellen använder Facebook med den tillhörande appen Messenger som en snabb och lättillgänglig kommunikationskanal för att hålla kontakten med klasskompisarna. När dokument ska skrivas används Google Drive, vars plattform tillåter att flera personer sitter och arbetar i samma dokument – samtidigt.

– Det är verkligen jättepraktiskt, säger Ellen Brandt. Om man ska sitta och maila dokument fram och tillbaka till varandra blir det lätt fel och det är ineffektivt. Vi har grupparbeten på i stort sett varje kurs och då underlättar det när alla kan jobba med något samtidigt.

På Chalmers används också nätverksplattformen Pingpong, där lärare och elever kan dela dokument med varandra och ta del av studieinformation. Härifrån kan man också hämta sitt schema och direktsynka det med Google Calendar eller iCal.

– Pingpong är ett bra system, men det finns fortfarande en del att önska, säger Axel Adolfsson. De flesta lärare använder det på ett bra sätt men det finns fortfarande några som inte kan eller vill använda det. Och det är synd. För i Pingpong finns det väldigt stora möjligheter, som i dag inte används. Det är lite som att man har en jättefin bil men bara använder den för att lyssna på radio.

Digitaliseringen av studievärlden pågår på flera fronter. Allt fler kursböcker finns i dag i digitala utgåvor och på Chalmers har IT-studenter tagit fram flera praktiska pluggappar för att underlätta inlärandet. En av favoriterna hos Axel och Ellen är Flashcards.

– Flashcards är en app där man programmerar in frågor som man behöver lära sig inför en tenta. Frågorna läggs in med några olika svarsalternativ och sedan får man upp det som ett quiz i telefonen. Det gör det lite roligare, och det är ett effektivt sätt att plugga när man till exempel åker buss, säger Ellen Brandt.

En annan populär studieapp är Socrative, som studenter och lärare använder tillsammans för att säkerställa att studenterna förstår informationen som lärs ut. I Socrative programmerar läraren frågor som studenterna sedan får svara på via sina smartphones. Läraren ser hur många som svarar rätt och får en uppfattning om informationen gått fram eller inte. Om många svarar fel får läraren undervisa ett varv till, medan många rätt svar är ett tecken på att föreläsningen varit framgångsrik.

– Det är ett sätt att arbeta som är både kul och praktiskt, säger Axel Adolfsson. Man ser i realtid hur många som har fattat föreläsningen. Och det är det man vill veta – vi är ju trots allt där för att lära oss saker.

EXPERTERNAS KOMMENTARER

Aha bad tre experter att ge sina reflektioner över Axel och Ellens erfarenheter av teknik och studerande. Experterna har också fått ge sina kommentarer på framtidens digitala lärandemiljöer och exempel de har från sina respektive verksamheter. 

CECILIA CHRISTERSSON
Prorektor, Malmö högskola

»De flesta av våra studenter använder internet och internetburna tjänster dagligen och de känner sig hemma i digitaliserad inlärning, precis som studenterna beskriver så väl i artikeln. Vår utmaning är att inte bara ersätta arbetssätt med digitala metoder utan också att se möjligheter till nya lärandeprocesser tack vare IT. Data kring studiemetodik kan samlas in och ge studenterna underlag för reflektion kring hur de till exempel använder sökmotorer och utvecklar sitt undersökande förhållningssätt för lärande i en digital värld. Att tillsammans med andra samproducera i dokument är en otroligt effektiv lärandemetod liksom att öppna upp forum för att utmanas av externa partners – såväl i närområdet som internationellt.

Vi har mycket goda erfarenheter av att använda internet för att skapa glokala klassrum. I masterprogrammet Communication for Development deltar studenter från alla kontinenter. Seminarier ges på ett antal lärosäten världen över och samtidigt deltar studenter och lärare från våra partneruniversitet on line. Lärandet förstärks och fördjupas till stor del för att studenterna direkt får tillgång till många internationella perspektiv.«

AGNETA HÄGG KNAPE
Lokalstrateg, Chalmers tekniska högskola

»Studenternas beskrivning stämmer väl med min bild av hur de använder den digitala miljön i sin vardag. På Chalmers har vi flera projekt igång som handlar om utveckling av lärandemiljöer, både studieplatser och undervisningsmiljöer. Med i arbetsgrupperna finns lärare, studenter och teknisk personal. Vi pratar mycket om att skapa flexibla miljöer som ger möjlighet till olika typer av lärande, framförallt miljöer som skall stimulera studenterna att vara aktiva, interagera med varandra och där de enkelt ska kunna använda olika typer av digitala och tekniska hjälpmedel.

Numera kan läraren skicka med studenterna föreläsningen hem. Då kan studenterna tillgodogöra sig en förinspelad föreläsning vid datorn hemma och när de träffar sin lärare och sina studiekamrater på universitetet ägnas tiden åt att diskutera, bearbeta eventuella frågor och ta del av varandras tankar och reflektioner. Moderna studiemiljöer måste kunna erbjuda möjlighet till sådan pedagogik och kommer givetvis att se annorlunda ut än dagens traditionella föreläsningssalar. De nya lärmiljöerna behöver inte alltid vara så avancerade, det kan handla om möbler som gör det enkelt att ändra om, gott om eluttag för laptops, och tillgång till smartboards och projektorer.« 

INGRID GUSTAVSSON
Arkitekturråd, Akademiska Hus

»Reportaget är en bekräftelse på att den digitala teknikens möjligheter utnyttjas på våra lärosäten. Studenter kan välja sina individuella lärstilar och utbildningen blir mera rättvis. Tekniken underlättar studenternas samarbete och bidrar till att göra lärandet mera lustfyllt. Undervisningskvaliteten kan höjas genom enkel egenkontroll för lärarna. Men vad händer med dem som inte är socialt aktiva eller kommer in i gemenskapen, finns det utrymme att följa upp? I reportaget framkommer att alla lärare inte är komfortabla med teknikanvändning. Fysisk miljö inklusive utrustning och inredning måste gå hand i hand med användning och vise versa och det är viktigt att få så många som möjligt med på spåret. Personer med olika roller och olika erfarenheter bör delta i framtidens lokalutveckling.

Reportaget bekräftar vår bild av att teknik inte slår ut det fysiska mötet – båda delarna behövs. Det är en sporre och inspiration att läsa att Chalmers definieras genom den fysiska platsen. Detta ger oss bland annat en inriktning och ett stöd för vårt framtida arbete.«  

Text: Magnus Carlsson Foto: Hannes Ojensa