Släng katedern: Lär om, lär bättre!

Runt om i världen tar studenter till sig kunskap på ett, för gemene man, helt nytt sätt. Flipped classrooms, SCALE-UP, blended learning, TEAL, MOOC och ALC är alla metoder som handlar om aktiv inlärning. Idén är att kunskapen enklare nås genom aktivitet. För hur vi mest optimalt tar till oss kunskap har visat sig vara att låta alla rita på tavlan och hålla en hög ljudnivå. Lektionen hålls hemma och hemläxan gör man i skolan. Studentens behov av flexibilitet och förmåga att vilja lära sig är i centrum. Men i Sverige har inte utvecklingen kommit lika långt som i många andra länder.

Hur ser problembilden ut?

Det är i utvecklingen av skolans miljöer som kunskapen om kunskap ligger i framkant. Konstigt nog då de flestas minnesbild av en föreläsningssal kan te sig generisk. I en gradängsal på behörigt avstånd från sina kurskamrater halvlyssnande på en klok föreläsare som håller en monolog för fyrtioandra gången. Praktiskt grupparbete leds på egen hand utanför skoltid och är ett nödvändigt ont för de flesta. 

- Studietidens upplevelser är i många fall långt från hur det sedan ser ut i arbetslivet. Där förväntas vi inhämta kunskap individuellt och grupparbete krävs för att vi ska kunna lösa uppgifter. Problemet med den konventionella undervisningen är att den kan hindra effektiv kunskapsinhämtning och längre fram, ute i arbetslivet, sätta hinder för ett dynamiskt arbetssätt. Omställningen i både det fysiska rummet och beteendet är den stora utmaningen, säger Ingrid Gustavsson.

Varför går det inte framåt?

Fysiska rum kan låsa fantasin för hur undervisning kan bedrivas. Det är alltså salarna som finns som är opedagogiska, inte pedagogerna, berättar Ingrid. Att ställa om till en aktivitetsbaserad undervisning ställer inte bara krav på pedagogiken utan även den fysiska miljön. 

- Anledningen till att det fortfarande ser ut så här är att den inarbetade bilden av lärande lever kvar från tiden då skolan fanns till för att fostra kuggar i ett maskineri. Eleven skulle lyssna, inte säga emot och ifrågasätta. Men sedan en lång tid tillbaka efterfrågas något helt annat på arbetsmarknaden. Det söks dynamiska och flexibla personer som kan bilda sig en egen uppfattning om saker och ting. Här möjliggör tekniken för oss att ta in information på nya sätt men rummen för lärande har inte hängt med, säger Ingrid.

Hur gör andra?

På sina håll ser det annorlunda ut. I USA och Australien har man kommit längst. Det var också i USA som man började prata i termer om aktivt lärande och frångå formen av den klassiska lektionen, berättar Ingrid. Till mångt och mycket utgår metoderna från samma princip; att stärka studenternas aktivitet i de formella lärmiljöerna och låta förberedelserna genomföras på platsen där det passar individen bäst, allt genom att använda tekniska lösningar och anpassad pedagogik. Studieresultaten talar för att metoderna fungerar. Ingrid berättar att vi i Sverige i hög grad fortfarande använder undervisning ur ett konventionellt format. Men att vi ligger i framkant när det kommer till informella lärmiljöer, de fysiska utrymmen där studenter samlas mellan föreläsningar och lektioner. Och vid närmre titt finns en vilja till större förändring. 

- På arbetsplatser introduceras aktivitetsbaserade kontor och i grund- och gymnasieskolor har den aktiva lärandepedagogiken kommit en bit på vägen. Att skapa attraktiva miljöer är inget man är dålig på i Sverige! Däremot går det en trend i att göra utredningar och det råder en beslutsosäkerhet för hur man ska gå vidare och faktiskt bygga utifrån resultaten man uppnått, säger Ingrid.

Varför är det viktigt?

Att universiteten och högskolorna utvecklas och anpassas är viktigt för deras attraktivitet i framtiden. Det handlar inte bara om studieresultat utan också om teknisk utveckling. Möjligheterna som kommer av den digitala vågen förändrar snabbt nya generationers krav och beteenden, berättar Ingrid. 

- Skolors attraktivitet kommer att följa samma väg som vi har sett på arbetsmarknaden. Flexibla arbetssätt stärker anseendet och med den digitala utvecklingen vi ser idag kommer den fysiska universitetsmiljön att ha en fördel genom att kunna erbjuda fysiska dialoger och diskussioner, vilket alltid varit attraktivt. Det är det som vi måste bädda för, säger Ingrid.

Slutligen

Med en teknisk utveckling i rekordfart finns många lösningar som kan underlätta inhämtningen av kunskap. I det fysiska rummet bör vi värdesätta det fysiska samtalet som inte går att få i det digitala. Låt läraren flytta katedern och röra sig i rummet. Låt studenterna prata och kunskapen flöda.

Utmaningen med att skapa miljöer optimala för lärande är något Akademiska Hus handskas med dagligen. Som byggherre planerar vi campusområden och bygger lika ofta nya utbildningslokaler som vi bygger om gamla för att passa ett modernt lärande. I den här artikeln vill vi dela med oss av de rådande trenderna inom framtidens lärandemiljöer i och med temat för årets Nobel Week Dialogue, The Future of Intelligence. Akademiska Hus var partner till evenemanget som ägde rum på Svenska mässan i Göteborg. 

• Arkitektur
• Campusutveckling
• Lärandemiljöer
• Forskning