Med ökad rörlighet och nya studiemönster ställs nya krav på högskolor och universitet för att locka studenter och forskare. Möjligheterna att studera internationellt och förflytta sig för en utbildning är större än någonsin. När det tidigare kunde räcka långt för en högskola eller ett universitet att bara se till utbildningens kvalitet är det nu fler aspekter som måste tas hänsyn till.
- Internationalisering handlar om att avstånden krymper mentalt lika mycket som praktiskt. Valmöjligheterna ökar i den takt det blir uppenbart att man inte är begränsad till utbudet på hemorten eller hemlandet. I den utvecklingen får boendefrågan och förutsättningar kring det en mycket större betydelse än tidigare. Den modell vi har i Sverige där bostadsförsörjning även för studenter och forskare har lagts ut som ett kommunalt ansvar med begränsade möjligheter för universiteten och högskolorna att påverka innebär utmaningar som är viktiga att uppmärksamma. Om vi inte hittar former för att göra boendet till mer en integrerad del av våra universitets och högskolors mottagande och attraktivitet riskerar det att bromsa in Sveriges utveckling som kunskapsnation, säger Erik Westin.
En faktor att ta hänsyn till är också att studenterna idag är en allt mer heterogen grupp än de tidigare varit. Dels är variationerna i ålder och familjesituation större men även skillnader i socioekonomisk bakgrund bidrar, vilket blir tydligare i en tilltagande internationalisering.
- Man förväntar sig att bli väl mottagen när man börjar som student eller forskare på ett universitet eller en högskola. Utbildningens syfte är naturligtvis att förmedla kunskap men det är viktigt att se till den helhet nya studenter och forskare möts av. Jag tror att boendet vartefter kommer att bli en alltmer integrerad del av den pedagogiska agendan och av själva kunskapserbjudandet från lärosätena. Därför bör en medvetenhet finnas, säger Erik.
Utmaningarna ser olika ut på olika orter. I förlängningen blir frågan om mottagande och internationalisering en del av hur ortens kompetensförsörjning som helhet kommer att fungera.
I klassiska studentstäder som Lund och Uppsala finns det exempelvis ett väl utvecklat mottagande och man har traditioner av att ta hand om studenter från andra orter. Däremot kan det saknas verktyg för att möta ett mer heterogent studentutbud och en problematik kring att behålla examinerade studenter kvar på orten när de ska in i arbetslivet.
Storstadsuniversiteten brister i gengäld i frågan om mottagande. Den regionala upptagningen av studenter och forskare är stor och bostäder löses i högre utsträckning på den ordinarie bostadsmarknaden. Det gör både att mottagandet är svårt att påverka för universiteten och att det sker i konkurrens med all övrig efterfrågan på boende.
På mindre orter med specialiserade universitet och högskolor finns en liknande utmaning som i de klassiska studentstäderna. Mottagandet är lättare att behärska men likriktningen i utbildningarna riskerar att leda till en snedvriden arbetsmarknad när många har samma liknande kompetenser.
- En stor universitets- och högskolestad som Stockholm med nära 100 000 studenter och 10 000 forskare och med övervägande regional rekrytering har en särskilt utsatt situation i den utveckling som är nu. Med liten andel av studenter och forskare i traditionella studentbostäder är Stockholm mycket känslig för ändrade beteenden. Om det regionala underlaget viker uppstår mycket snabbt en akut studentbostadsbrist där samtidigt också bristen på ordnat mottagande påverkar attraktiviteten negativt. Och som ett brev på posten får vi en försämrad kompetensförsörjning i regionen. Studentboende och mottagande är med andra ord komplext och måste hanteras i nära dialog både med universitet och den regionala politiken. Man måste också ta in att behovet är heterogent i många dimensioner. I vår egen produktion av bostäder måste vi tänka på att bygga för många olika typer av boenden till en blandad grupp människor, säger Erik.
En utblick mot resten av världen visar spännande exempel på lösningar. I Storbritannien har universitet valt att samarbeta med internationella bostadsutvecklare och erbjuda dem långa markarrenden. Det har bidragit till att uppmärksamma fastighetsbranschen på studentboende som en affärsmöjlighet samtidigt som branschens kompetens hjälpt till att utveckla universitetens erbjudande gentemot studenterna. Med säte i USA samlar Association of College and University Housing Officers-International (ACUHO-I) representanter inom studentbostadsutvecklingen från universitet och högskolor runt om i världen. Organisationen möjliggör för erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna och tillhandahåller även nya kunskaper och insikter.
- Det finns mycket inspiration att hämta från den internationella utvecklingen. Det finns förstås många specifika förutsättningar att förhålla sig till, men i slutändan handlar det för alla om att bidra till en fungerande och balanserad marknad där utbildning, forskning, boende och kompetensbehov kan samspela och förstärka varandra. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan stad, lärosäte och näringsliv som är viktigt att komma ihåg. Genom att bejaka internationaliseringen på ett medvetet sätt tror jag att vi har en stark innovationspotential där olika erfarenheter och mångfald kan tas tillvara, säger Erik.
I en allt mer snabbrörlig värld ökar konkurrensen om studenter och forskare. I Sverige finns flera utmaningar att ta hänsyn till men att sätta frågan om mottagande på agendan är ett viktigt steg mot att utnyttja den potential som finns till fullo.
Under årsstämmoseminariet kommer fler talare ge sin bild av frågorna, på akademiskahus.se kommer du att kunna läsa mer om vad som sägs under seminariet.
Erik Westin är Stf Regiondirektör på Akademiska Hus region Stockholm. Han arbetar med utvecklingen av regionens åtta campusområden och har även varit engagerad i arbetet med den kreativa mötesplatsen A house och Sthlm 6000+, ett samverkansprojekt för att skapa fler studentbostäder.
