Gammelgården
Gammelgården på campus Solna är en kulturhistorisk byggnad med anor från mitten av 1700-talet. Byggnaden har genom århundradena fungerat som både bostad och mötesplats och har haft stor betydelse för svensk kultur- och föreningshistoria. I dag är Gammelgården byggnadsminnesförklarad och används för representation och tillfälliga kontor med Karolinska Institutet som hyresgäst.
Om Gammelgården
På campus Solna ligger Gammelgården, tidigare känd som Stenbrottet – en kulturhistorisk byggnad med rötter i mitten av 1700-talet. Platsen började som ett torp under Karlbergs kungsgård och utvecklades under århundradena till ett arrendegods med jordbruk som huvudsaklig verksamhet. Redan under 1700- och 1800-talen var Gammelgården en levande mötesplats, där allt från jakt och lantbruk till dans, musik och teater fick ta plats. Här har bland andra dansmästaren Giovanni Ambrosiani, verksam vid Kungliga Operan och Karlbergs krigsskola, samt familjen Ambrosiani satt sin tydliga prägel på miljön.
Gammelgården har också en stark koppling till svensk kultur- och föreningshistoria och är känd som den plats där Svenska Jägareförbundet bildades. År 1947 byggnadsminnesförklarades anläggningen, och efter en varsam kulturhistorisk renovering 1999 används byggnaden i dag för representation och tillfälliga kontor. Med Karolinska Institutet som hyresgäst utgör Gammelgården i dag ett levande kulturarv som harmonierar med de moderna byggnaderna på campus Solna och bidrar till en campusmiljö där historia och samtid möts.
Kort fakta
- Byggår: 1771
- Arkitekt: Joachim Sasse
- Campusområde: campus Solna
- Ort: Solna
- Hyresgäst: Karolinska Institutet
- Anläggningsid: A0095015
En plats med ett ovanligt kulturarv
Gammelgårdens historia rymmer flera ovanliga inslag. Under perioden från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet användes markerna för olika former av jordbruk, och platsen rymde under en tid även djurhållning. Ett av de mer uppmärksammade inslagen var avel av den så kallade korsräven, en sällsynt variant som väckte intresse långt utanför området. Vid ett tillfälle föddes två svarta rävar, något som ansågs mycket ovanligt.
I dag är dessa berättelser en del av Gammelgårdens kulturhistoriska identitet. Historien lever vidare som en påminnelse om platsens långa och varierade användning – något som i dag också bidrar till områdets karaktär och förklarar varför Karolinska Institutets fakultetsklubb bär namnet Svarta Räven.