Det är den så kallade Språkskrapan som byggdes på 1960-talet som Akademiska Hus nu har gjort om till ett modernt boende för internationella studenter och forskare vid Göteborgs universitet. Byggnaden är placerad i Näckrosenområdet vid Renströmsparken mellan Götaplatsen och Korsvägen.
– Bostäderna blir ett viktigt bidrag för att minska den studentbostadsbrist som råder i staden och som gör att Göteborg nyligen rödlistades i Sveriges förenade studentkårers årliga rapport om bostadssituationen för landets studenter. Med fler bostäder bidrar vi också till att göra universitetsområdet Näckrosen mer levande och tryggt under dygnets alla timmar, säger Anna Alsborger, fastighetsdirektör på Akademiska Hus.
Akademiska Hus har sammanlagt investerat cirka 110 miljoner kronor i de nya bostäderna, som blockförhyrs av Göteborgs universitet.
– Bostäderna kommer att fyllas med studenter och forskare från hela världen. Satsningen på bostäder i Språkskrapan är en nödvändighet för att vi ska kunna rekrytera internationella forskare och studenter och är på så vis en viktig del i universitetets internationaliseringsarbete. Vi hoppas också att den nya boendeformen ska bidra till ett utbyte mellan dem som ska bo här, säger Karin Hellqvist, sektionschef för Welcome Services vid Göteborgs universitet.
Från ettor till delat boende
Bostäderna i Språkskrapan består av två huskroppar med ett gemensamt trapphus. Här finns klassiska studentettor och duolägenheter för två personer, men också större lägenheter enligt det studentbostadskoncept för delat boende som Akademiska Hus har tagit fram. I dessa lägenheter bor fem till sex personer som alla har varsitt sovrum men som delar på kök, vardagsrum och badrum.
– Att dela boende ger många fördelar såsom ökad social gemenskap och att färre känner sig ensamma, något som många studenter kan uppleva när de flyttar till en ny stad. Delade boenden är också positivt ur ett hållbarhetsperspektiv genom att funktioner och ytor kan samutnyttjas, säger Linda Teng, konceptansvarig för Academic Living.
Ombyggnad, återbruk och solceller för ett minskat klimatavtryck
För att skapa så klimatsmarta bostäder som möjligt har Akademiska Hus byggt studentbostäderna i ett redan befintligt hus. Preliminära beräkningar visar att ombyggnationen av Språkskrapan har genererat en lägre klimatpåverkan omfattande cirka 1 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) jämfört med om Akademiska Hus hade byggt en helt ny byggnad.
Mycket av de befintliga materialen från när byggnaden var kontor har återbrukats, bland annat fönsterbänkar, dörrar och belysningsarmaturer. På utsidan av huset finns återbrukade växter och granitsten som hämtats från andra byggprojekt inom Akademiska Hus och till terrass och utemöbler köptes begagnat azobevirke in som tidigare har legat på den numera rivna gångbron mellan Nordstan och Lilla Bommen i Göteborg.
Språkskrapan har också utrustats med solceller på taket. Anläggningen beräknas producera cirka 24 000 kWh hållbar energi per år och kommer att täcka en del av husets interna elbehov, till exempel för belysning.
Anna Alsborger
Fastighetsdirektör