- Genom inventeringar får vi ett bättre beslutsunderlag och kan på ett mer strategiskt sätt göra insatser där de gör störst nytta och faktiskt öka den biologisk mångfalden på campus på riktigt, säger Erik Florman, hållbarhetschef på Akademiska Hus.
En global ödesfråga
Biologisk mångfald har blivit en ödesfråga på den globala agendan. Enligt FN:s vetenskapliga panel för biologisk mångfald, IPBES, riskerar en miljon arter att utrotas inom de kommande decennierna om vi inte drastiskt förändrar hur vi använder naturens resurser. 2022 samlades därför världens länder i Montreal och enades om ett historiskt ramverk — Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework — där målet är att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2030 och restaurera naturen till 2050.
Men även på nationell och lokal nivå behövs kraftfulla insatser. Statens ägarpolicy för statliga bolag tydliggör att “Bolagen ska arbeta för att undvika negativ påverkan på ekosystem och biologisk mångfald samt verka för att naturkapitalet bevaras och stärks”.
Stor möjlighet att påverka
Akademiska Hus är en av Sveriges största fastighetsägare med en area om cirka 3,4 miljoner kvadratmeter. Men vi är också en stor parkförvaltare, med en markyta på cirka 8 miljoner kvadratmeter.
Våra utomhusmiljöer ska vara en tillgång för alla som vistas där. Genom grönska och natur skapar vi förutsättningar för en avstressande och prestationshöjande miljö där människor trivs och mår bra samtidigt som positiva effekter uppstår för djur och växtlighet.
- Här finns exempelvis träd som skogslönn och ask, som är gamla och som är viktiga för den biologiska mångfalden. Särskilt eftersom vi är mitt i de centrala delarna av en större stad som Göteborg. De värden som finns här är extra viktiga att värna om, säger Moa Berglund, ekolog på Ecogain.
Moa Berglund, ecologist at Ecogain – an environmental consultancy specialising in biodiversity – is one of the experts contributing with on-site surveys and field data analysis, here at the Näckrosen university campus in Gothenburg.
En naturvärdesinventering följer en särskild standard och delar in ett område i olika zoner, beroende på den artrikedom och biotopkvaliteter som finns. Med ganska små medel kan man komma till rätta med mycket, menar Moa.
- Att skapa ängsmark istället för hårt klippta gräsmattor är ett sådant exempel, säger Moa. Då kan vi snabbt attrahera en större mångfald av insekter, till exempel vildbin och fjärilar.
IPBES, som är FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, lyfter just minskningen av pollinatörer som en särskilt kritisk del i ekosystemens hälsa. Det hotar inte bara den biologiska mångfalden, utan även den globala livsmedelsförsörjningen.
Ökat tryck och nya regelverk
Intresset för biologisk mångfald ökar nu snabbt inom näringslivet, inte minst drivet av nya globala regelverk och rapporteringskrav. Initiativ som Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD) och EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering (CSRD) innebär att företag i allt högre grad måste kartlägga och redovisa sina naturpåverkande verksamheter.
Genom insektshotell på campus kan vi bidra till att öka artrikedomen i våra utemiljöer. Detta exempel är från Blåsenhusområdet, vid Uppsala universitet.
- Vi märker absolut ett ökat intresse från våra kunder, säger Moa Berglund.
För ett fastighetsbolag menar Moa Berglund att det kan finnas andra poänger än de rent ekologiska att få in det underlag som inventeringarna ger. När det handlar om att bygga nytt, alltså exploatera ny mark, så krävs det oftast någon form av naturvärdesinventering ändå. Därför är det bättre att ha fakta på bordet redan från början, menar Moa Berglund.
- Då vet man redan i ett tidigt skede vilka vägar som är möjliga att gå utan att det får allt för stora konsekvenser.
På rätt väg - tillsammans med lärosäten
Hittills har Akademiska Hus inventerat en stor del av sina fastighetsområden och målet är att ha kartlagd graden av biodiversitet på samtliga campus, i alla 15 orter vi är verksamma i, till år 2026. Även om en del arbete kvarstår går redan att konstatera att det finns stora ekologiska värden att skydda och utveckla inom kunskapsmiljöer för universitet och högskolor i Sverige.
- Vi ser utifrån den data vi hittills fått på plats att många av våra campus består av mark som har höga värden. Vi kan också konstatera att de insatser vi gör tillsammans med våra kunder på campus kan göra stor skillnad, vilket känns väldigt positivt och vi är på rätt väg, säger Sara Karlsson, strategisk fastighetsutvecklare utemiljöer, Akademiska Hus.
