– Projektet har gett viktiga insikter om hur behovet av hybriditet faktiskt ser ut och hur det i sin tur påverkar rumsdesign och teknik. Insikter som blir viktiga för oss som fastighetsägare, när vi tillsammans med våra kunder utvecklar campus runt om i landet., säger, Kajsa Winnes, projektledare för Learning Lab Umeå vid Akademiska Hus.
Hur skapar vi lärandemiljöer där alla kan delta med likvärdiga förutsättningar, oavsett var de befinner sig? Den frågan har stått i centrum för ett fyraårigt utvecklingsarbete vid Umeå universitet i samverkan med Akademiska Hus.
Resultaten visar tydligt att hybridundervisning, där studenter deltar både på plats och digitalt, rymmer fantastiska möjligheter men också stora utmaningar. För att hybridundervisning ska bli bra och likvärdig för alla som deltar, ställer det höga krav på hur den fysiska miljön utformas. En av projektets kanske viktigaste slutsatser är att det inte är tekniken i sig som avgör kvaliteten, utan hur pedagogik, rum och teknik samverkar.
– Vi ser att välfungerande hybrida lärmiljöer kräver ett helhetsperspektiv. Tekniken möjliggör, men det är pedagogiken och rumsdesignen som avgör om alla verkligen kan vara delaktiga, säger Åse Tieva, pedagogisk utvecklare och verksamhetsansvarig för Learning Lab vid Umeå universitet.
Skala ner för att skala upp
Den fysiska platsen i Learning Lab Umeå, skapades i en helt vanlig lärosal på universitet. Där har nya rumsliga och tekniska lösningar kunnat utvecklas och prövas i nära dialog med lärare och studenter
Arbetet har bedrivits iterativt. Lösningar har testats, utvärderats och förbättrats över tid. En viktig lärdom är att en hög nivå av hybriditet med sömlös interaktion mellan studenter är inte är särskilt efterfrågad. Möjligheten för alla deltagare att se och höra varandra i helgrupp ofta tillräckligt. Komplexa tekniska lösningar inte alltid ger bättre undervisning. Tvärtom pekar resultaten på värdet av att förenkla för att möta behovet av hybriditet där det är som störst.
– Att skala ned för att kunna skala upp är en nyckelinsikt. Robust, standardiserad teknik och tydliga lärandemiljöer gör det enklare för fler att använda hybridundervisning i praktiken. Det är också lättare att sprida lösningar som inte bygger på specialteknik eller väldigt speciella rum säger Åse Tieva.
Flexibilitet – men inte på bekostnad av delaktighet
Hybridundervisning skapar nya möjligheter till flexibilitet och tillgänglighet. Studenter kan delta oavsett geografisk plats, livssituation eller andra hinder. Samtidigt visar rapporten att delaktighet inte kommer automatiskt.
Utmaningar som ljudkvalitet, interaktion mellan studenter och behovet av tydlig struktur återkommer genom hela studien. Särskilt grupparbeten med deltagare både på plats och online visade sig vara komplexa att genomföra med hög kvalitet. Hybrida lärmiljöer måste designas med fokus på social interaktion och likvärdiga förutsättningar inte bara teknisk uppkoppling.
Därför samarbetar vi med Umeå universitet
Samarbetet mellan Akademiska Hus och Umeå universitet är ett exempel på hur vi tillsammans kan utveckla framtidens campusmiljöer.
Genom Learning Lab Umeå har Akademiska Hus skapat en testbädd på campus där forskning, pedagogik och fysisk miljö möts. Det gör det möjligt att utveckla kunskap om hur lokaler faktiskt används och hur de bör utformas för att stödja lärande.
– För oss handlar det om att förstå hur lärandemiljöer fungerar i praktiken och inte bara fokusera på hur många studenter som får plats i en lärosal. Genom nära samverkan med universitetet kan vi utveckla lösningar som både är forskningsbaserade och relevanta i verkligheten, säger Kajsa Winnes.
Satsningen visar också värdet av långsiktiga partnerskap. När fastighetsägare och lärosäten arbetar tillsammans kan vi snabbare testa idéer, dra lärdomar och omsätta dem i fler utbildningsmiljöer.
En grund för framtidens campus
Slutrapporten pekar ut flera vägar framåt. Behovet av standardiserade hybridlösningar, fortsatt pedagogiskt stöd och fler testmiljöer där nya arbetssätt kan utvecklas.
Sammantaget visar arbetet i Umeå att framtidens lärmiljöer inte handlar om antingen digitalt eller fysiskt, utan om att skapa genomtänkta hybrida miljöer där båda perspektiven samspelar.
