Varje år deponeras 35 000 ton planglas i Sverige – ett av byggsektorns mest energikrävande material. Trots att materialet kan återvinnas nästan i det oändliga går över 90 procent direkt till deponi. Tillverkning av nytt planglas kräver stora mängder energi och jungfrulig kiselsand – en kritisk och ändlig resurs. Samtidigt ökar kraven på spårbarhet, klimatredovisning och cirkulära material i byggprojekt.
Lösningen: ett industriellt kretslopp för planglas
För att ta nästa steg från ambition till genomförande har Akademiska Hus, tillsammans med Ragn-Sells och Saint-Gobain, omsatt cirkulära principer i praktiken genom att etablera en fungerande process för återvinning av planglas – från demontering till nya fönster.
I Örebro har Ragn-Sells byggt landets första cirkulära återvinningsanläggning för planglas. Den kan ta emot upp till 10 ton glas i timmen, vilket täcker hela Sveriges och delar av Norges behov. Här separeras, krossas och kvalitetssäkras glaset med hjälp av avancerad optisk teknik som säkerställer glasets renhet. Därefter skickas det till Saint-Gobains anläggning i Tyskland för att bli ny råvara – deras mest koldioxidsnåla fönsterglas.
Resultat:
- Upp till 53 procent lägre klimatpåverkan jämfört med jungfruligt glas
- Cirka 30 procent lägre energiförbrukning
- Minskat behov av jungfrulig kiselsand
Foto: Anders Bobert
Akademiska Hus visar vägen
För att cirkulära fönster ska bli verklighet behöver glaset först samlas in från rivningar och renoveringar. Insamling är nyckeln till ett fungerande kretslopp. På Akademiska Hus har vi som mål att nå nettonoll i hela vår verksamhet till 2040, och vi utvecklar nu en långsiktig färdplan för cirkularitet. Den ska identifiera och prioritera åtgärder för ökad resurseffektivitet, ekonomisk nytta och minskad klimatpåverkan. I det arbetet spelar fastigheten Teknikhöjden en viktig roll.
I samband med att byggnaden skulle demonteras användes projektet som ett innovationsobjekt för att utforska nya arbetssätt och affärsmodeller för återbruk och återvinning – framför allt av tunga byggnadsdelar såsom betong och natursten, men nu även planglas.
– Vi måste få cirkulära lösningar att bli standard inom byggsektorn. Att vi som fastighetsägare aktivt kan mata in högkvalitativ råvara i nya materialflöden visar att återvinning inte bara är möjligt – det är en affärsstrategisk nödvändighet för att framtidssäkra branschen och säkra tillgången på fönsterglas i framtiden. Fortsätter vi att förbruka jungfrulig kiselsand i dagens takt har vi ingen sand kvar om 60 år, säger Jörgen Olofsson, projektchef på Akademiska Hus och bolagets ansvarige för nedmonteringen av planglasen i Teknikhöjden.
För att möjliggöra arbetet utvecklades, tillsammans med Ragn-Sells, en digital kopia av byggnaden. Den gjorde det möjligt att redan före demonteringen inventera antalet fönster, identifiera dess typ samt mäta geometri, volym och vikt. Genom den digitala kopian kunde även hantering och logistik planeras. Det tog drygt tio minuter att identifiera 10,2 ton fönster för planglasåtervinning.
I Teknikhöjden demonteras totalt 135 fönster med en sammanlagd vikt på 10,2 ton. Glaset tas om hand som avfall, men i stället för att gå till deponi återvinns det till ny råvara och blir en del av glasets cirkulära kretslopp – en viktig förflyttning från linjär avfallshantering till ett system där avfall blir en värdefull resurs.
– Akademiska Hus visar vad som är möjligt när fastighetsägare tar en aktiv roll i klimatomställningen. Vi har tekniken, logistiken och klimatvinsterna, nu behöver vi volymer för att skala upp. Tillsammans kan vi göra cirkulär återvinning av planglas till en självklar del i byggsektorns värdekedja. Hållbart, spårbart och skalbart, säger Camilla Sonnentheil, affärsutvecklingschef på Ragn-Sells.
Tydliga klimatvinster och affärsnytta i samma lösning
Cirkulärt planglas ger betydande klimat- och resursvinster. En livscykelanalys från 2050 Consulting visar att en helt cirkulär glasprocess minskar klimatpåverkan med 53 procent. Dessutom sparas cirka 30 procent energi jämfört med nyproduktion och behovet av jungfrulig kiselsand minskar kraftigt.
– För oss är återvunnet planglas en viktig pusselbit i vår resa mot nettonollutsläpp. Vi har höga kvalitetskrav i vår produktion, men genom vårt samarbete med Ragn-Sells har vi tillgång till en återvunnen råvara som lever upp till våra höga standarder. Det här är cirkularitet i praktiken, säger Moritz Feid, Head of Circular Economy på Saint-Gobain.
Med skärpta klimatkrav, nya EU-direktiv för hållbarhetsrapportering (CSRD) och ökad press på resurseffektivitet har behovet av cirkulära materiallösningar aldrig varit tydligare. Genom att integrera återvunnet glas i projekten kan fastighetsägare och byggföretag förbättra sin klimat- och hållbarhetsredovisning, uppfylla krav från miljöklassningssystem som Miljöbyggnad, Svanen och BREEAM samt stärka sitt varumärke som en ansvarstagande och framtidsinriktad aktör. Ökad användning bidrar dessutom till stordriftsfördelar, vilket på sikt leder till bättre kostnadseffektivitet i byggprojekten.
Från enstaka initiativ till ny branschstandard
Inom ramen för samarbetet hanteras planglaset genom en sammanhållen process – från inventering och insamling till logistik, kvalitetssäkring och återvinning – i samverkan med Ragn-Sells och Saint-Gobain, där det återvunna glaset förs vidare till fönstertillverkare.
Akademiska Hus är en av de första fastighetsägarna som har lyft ut glasåtervinning ur den traditionella upphandlingen och gjort det till en innovationsupphandling tillsammans med Ragn-Sells. För att lösningen ska gå från enstaka initiativ till etablerad branschpraxis krävs dock:
- Tidiga beslut i projektplanering och upphandling
- Ökad samverkan mellan fastighetsägare, entreprenörer och tillverkare
- Tydliga klimatmål och cirkulära materialstrategier som vägleder valen i varje projektfas
– Det här handlar om mer än återvinning. Det handlar om att skapa en ny infrastruktur för cirkulära materialflöden, där spårbarhet, skalbarhet och kvalitet är centrala delar. Vi har visat att det fungerar och att kapaciteten finns. Nu hoppas vi att fler fastighetsägare, byggherrar och entreprenörer ska följa efter, avslutar Camilla Sonnentheil.
