När kvarteret som helhet inventerades i en del av vårt arbete med energi och klimat blev det tydligt att fönstren hade lång teknisk livslängd kvar. Samtidigt fanns en tydlig potential att förbättra deras energiprestanda.
Istället för att byta ut hela fönster valde vi därför att arbeta med det som redan finns, medan glasen har uppgraderats för bättre lufttäthet och lägre U-värden.
— Det här är ett bra exempel på hur vi kan spara energi genom att utveckla det vi redan har i stället för att byta ut fullt fungerande byggdelar, säger Jonas Forell, tidigare energiingenjör och projektledare på Akademiska Hus (numer på Legera Syd).
Tydlig effekt i både energi och komfort
Åtgärder har utförts på Hus A, B, C, D och F – byggnader som Medicinska fakulteten hyr – och sammantaget har cirka 2 700 fönster fått en översyn och förbättring. Energibesparingen är totalt cirka 450 000 kWh per år, och då främst för värme i och med förbättrade U-värden, men också gällande kyla eftersom solskyddsglas har monterats där lämpligt. Kasserat glas har tagits om hand för återvinning, som en del i ett mer resurseffektivt utförande. På insidan har också kallraset på vintern intill fönstren i arbetsrummen minskat, vilket har stärkt arbetsmiljön för personalen ytterligare utöver solskyddet på sommaren.
Snabba åtgärder med liten påverkan
Fönsteråtgärderna har utförts med en kombination mellan två byggtekniker. En metod har varit att byta själva fönsterkassetterna med glasdelen, och detta som hela enheter. Karm och fönsterbåge har behållts, och underhåll har skett på tätning och beslag, samt att nya fönsterkassetter monterats.
Den andra metoden har varit att installera en s.k. klimatruta, en extra isoleringsruta eller energiglas på befintligt fönsterpaket, se bild nedan. Denna metod är synnerligen lämplig på äldre fönster, där också extra hänsyn kan tas till utseendet på insidan, i och med olika val av dekorlist.
Båda byggmetoderna har varit tidseffektiva per rum, med en stor andel av förmontage och förhållandevis få störningar mot verksamheten.
— Montaget går vanligen snabbt per rum, cirka 30 minuter, och därefter sker noggrann städning, säger Rikard Enehill, underentreprenör på Grundels Klimatruta.
Anpassade beräkningar
För att att behandla uppdaterade U-värden, påverkan värme och kyla, val av glas, bestämning av solskyddsnivåer, status lufttäthet osv. så har energisimuleringar utförts på tre utvalda byggnader. Med hjälp av energikonsult Aktea, användes programmet IDA ICE för att rita upp och beräkna energimodeller, och den parallella detaljinventeringen gav underlag till detta för lokalerna.
— Beräkningarna visar tydligt att riktade förbättringar i klimatskalet ger mätbara energibesparingar och förbättrar temperaturstabiliteten i byggnaderna. Det framtagna analyserna medförde därmed ett robust beslutsstöd för att planera energieffektiviserande åtgärder framåt, återger Charlotta Gibrand, kontorschef på Aktea.
Noggrann planering i komplexa miljöer
Projektet har genomförts i byggnader med pågående verksamhet, inklusive känsliga laboratoriemiljöer. Detta har ställt höga krav på planering, samordning och dialog. Genom att arbeta med förbesiktningar, tydlig framförhållning och nära samverkan med verksamheten har arbetssättet kunnat utvecklas successivt under projektets gång.
— Tidigt etablerades en tydlig metodik präglad av nära dialog med verksamheten, med en proaktiv framförhållning och ett utpräglat arbetssätt för att minimera störningar och risker, säger Emilia Sandström, byggprojektledare på Hifab.
För projektet byggdes det upp en kontaktorganisation mellan de inblandade aktörerna: entreprenaden med Akademiska Hus, de olika verksamheterna i byggnaderna, samt avdelningen Lokalplanering Verksamhetsstöd inom Medicinska fakulteten. I slutskedet resulterade denna dialog i noll besiktningsanmärkningar och en hög kundnöjdhet.
— Jag och Tobias Kristensson har uppskattat det goda samarbetet som vi har haft med projektledning och entreprenörgrupp. De har verkligen varit lyhörda inför verksamheternas behov och gjort anpassningar därefter, berättar Mariana Johansson, avdelningschef Lokalplanering Verksamhetsstöd inom Medicinska fakulteten.
— Vi fick gemensamt till en sammanhållen arbetsgrupp med ett öppet diskussionsklimat, vilket i sin tur gav ett lyckat projekt, tillägger Jonas Forell.
Vänster till höger: Jonas Forell, projektledare Akademiska Hus; Emilia Sandström, byggprojektledare Hifab; Tobias Kristensson, teknisk förvaltare Lokalplanering Verksamhetsstöd; Mariana Johansson, avdelningschef Lokalplanering Verksamhetsstöd; Paul Raso, VD, entreprenör Paras; Rikard Enehill, underentreprenör Grundels Klimatruta.
