I delningsbostaden möts tre eller fler personer i en lägenhet där de privata rummen kompletteras av generösa gemensamma ytor. Här ryms spontana samtal över en kopp te, gemensamma middagar efter långa dagar och lugn studiero i ett vardagsrum som delas.
DelBo-projektets intervjuer visar att dessa boenden ofta blir betydelsefulla sociala nav. I flera fall beskriver studenter hur lägenheten blir en “delningsfamilj” – ett tryggt nätverk av människor som delar både vardagens små rutiner och livets större frågor.
DelBo-forskningen tydliggör att delningsbostäder bidrar till alla delar av hållbarhetsbegreppet.
– Ekologiskt: färre kök och badrum innebär mindre material, mindre energiåtgång och lägre utsläpp.
– Socialt: boendeformerna motverkar ensamhet och skapar vardagsnära gemenskap.
– Ekonomiskt: hyrorna kan hållas rimliga samtidigt som levnadsytan per person blir betydligt större än i traditionella ettor.
När ytor delas frigörs resurser – både för individen och för samhället. En person som annars skulle bo på 20 kvadrat får plötsligt tillgång till ett hem med upp till 70 kvadrat levnadsyta, där kök, vardagsrum och sociala ytor förstärker upplevelsen av att leva större, tillsammans.
I framtidens campusmiljö kan delningsbostäder bli en självklar del av infrastrukturen. De kan öka tryggheten för internationella studenter, stärka integrationen i städerna och ge äldre möjlighet till ett mer socialt vardagsliv. På många sätt speglar boendeformen hur våra samhällen förändras – mot mer delning, mer gemenskap och mer hållbarhet.