Med klimatavtryck och ökade lokalkostnader i fokus diskuterades konkreta åtgärder för mer effektivare nyttjande av campuslokaler och visioner för framtidens attraktiva lärmiljöer.
Regeringen: "Effektiv lokaloptimering är en förväntan"
Statssekreterare Maria Nilsson från utbildningsdepartementet inledde seminariet med att betona campusområdenas centrala roll för utbildning, forskning och innovation. Hon förklarade att regeringen förväntar sig att lärosäten, som statliga myndigheter, hanterar sina lokaler kostnadseffektivt.
– Regeringen har en förväntan på myndigheter att man hanterar skattemedel på ett effektivt sätt. Naturligtvis. Och det inkluderar lokaloptimering, sade Maria Nilsson.
Akademiska Hus, som äger omkring 60 procent av lärosätenas lokaler, identifierades som en nyckelaktör för att möjliggöra större effektiviseringar i dialog med lärosätena.
Rapport från SUHF visar vägen
Ett reportage visade hur sensordata från Akademiska Hus används för att analysera hur lokaler verkligen nyttjas. Ett underlag som också är en del i den rapport som SUHF, genom lärosätenas klimatnätverk, har tagit fram. En vägledning med tydliga rekommendationer för hur nyttjandegraden per lokaltyp borde se ut.
I rekommendationerna konstateras att det finns en stor potential för flera lokaltyper till ett mer effektivt nyttjande.
– Jag skulle säga att våra rekommendationer är ganska utmanande. Om vi tittar på kontor så nyttjas de i snitt idag 1,5 till 3 timmar per dag. Det föreslår vi borde ligga på snarare sex timmar. Alltså en fördubbling, säger Lisa Redin, lärosätenas klimatnätverk och hållbarhetsstrateg vid Umeå universitet.
KTH: Vi behöver agera snabbt
Anders Söderholm, rektor vid KTH, och Martin Melkersson, universitetsdirektör vid SLU, deltog i panelen och bekräftade att lokalfrågan är viktig. Anders Söderholm betonade att läget blivit svårt i och med inflationen och ökade hyreskostnader de senaste åren.
– Vi har haft hyreshöjningar på nästan 19 procent på två år. Det går inte att optimera bort med några sensorer, sa Anders Söderholm, rektor vid KTH.
Förutom åtgärder som central schemaläggning och aktivitetsbaserade kontor och att frigöra hela hus för att hyra ut till annan aktör lyftes förslag med mer lokaldelning lärosäten emellan och även delning med andra aktörer.
Akademiska Hus har investerat ungefär 100 miljoner kronor i sensorer, som bidrar till att ge en bild av hur nyttjandegraden de facto ser ut.
– Det är fantastiskt roligt att se att det börjar användas mer och mer. Jag tror att det är bra att det finns fakta som underlag när man ska ta sådana här beslut, för annars kan det bli väldigt mycket av tyckande, säger Caroline Arehult, vd på Akademiska Hus.
Campus Solna – vakanser möjliggjorde life science-kluster
Seminariet visade också exempel på hur vakanser kan vändas till en möjlighet och bidra i en utveckling till innovationskluster. Campus Solna, med Karolinska Institutet och 100-talet life science-företag, bland annat Elypta AB, lyftes fram som ett framgångsrikt exempel.
– För vårt bolag är det en fördel att vara i en forskningsintensiv miljö med tillgång till kompetens. Jag ser klusterbildning som något positivt och att lärosäten är en naturlig fokuspunkt för det, sa Karl Bergman, vd Elypta AB.
Studenter instämmer – mötet mellan akademi och näringsliv ger en tydligare bild av vad utbildningen leder till. När Akademiska Hus frågar cirka 1000 studenter via Norstat om hur man ser på en utveckling med mer näringsliv på campus, så är majoriteten positiva till mycket positiva.
Umeå universitet: AI för lokalplanering
Ett av de mest konkreta exemplen kom från Umeå universitet. Där har man, tillsammans med Akademiska Hus, använt AI för att analysera kontorsanvändning och identifiera tre brukartyper: frekventa, periodiska och sporadiska användare. Resultatet? Flera korridorer kunde sägas upp utan att försämra arbetsmiljön.
– Det började med en nyfiken institution som ville se sina egna siffror. Nu använder flera delar av universitetet samma modell, sa Johanna Westberg, lokalplanerare vid Umeå universitet.
Finland visar vägen
Från Finland presenterades en nationell strategi för statliga co-working-kontor. Fastighetsbolaget Senaatti har på åtta år minskat kontorsytan med 30 procent genom gemensamma arbetsmiljöer och tydlig förändringskommunikation.
Slutsats: Från kostnad till attraktivitet
Slutdiskussionen landade i en slutsats: optimering handlar inte bara om att spara pengar. Ett väldesignat, levande campus med mångsidigt innehåll skapar både hållbarhet och attraktionskraft.
– Det handlar inte bara om lokalen i sig utan om innehållet och människorna i den. Det är det som skapar attraktiviteten, sammanfattade Caroline Arehult, vd på Akademiska Hus.