Unikt samarbete främjar biologisk mångfald på campus i Lund

Under 2019 initierades ett samarbete mellan Akademiska Hus, Biologiska institutionen och markskötselentreprenören Peab för att skapa en dialog kring praktiska skötselåtgärder av campus grönområden för att främja den biologiska mångfalden. Projektet visar tydligt att vi genom små förändringar i arbetssätt kan öka den biologiska mångfalden mycket.

Så startade projektet

Under 2017–2018 började ekologer på Lunds universitet diskutera möjligheten att ändra på skötselrutiner för grönytorna på Norra campus, för att öka den biologiska mångfalden. Gruppen bestod av engagerade ekologer med bred artkunskap, erfarenhet om urban ekologi, bevarandet och restaurerande av biodiversitet samt gräsmarksekologi.

Frågan togs upp på husmöten med Akademiska Hus som var positiva till idén. Vi kom då överens om en del grundprinciper:

• Att målet var att långsiktigt ändra på synsättet där det gäller skötseln av campusområdet
• Att vi skulle hålla regelbundna möten för att bestämma skötselrutiner, diskutera problem och planera framtida satsningar
• Att planerna och rutinerna skulle vara så enkla som möjligt.

Biologerna arbetar med projektet på egen tid och kostnader för skötseln tas inom ramarna för Akademiska Husets skötselbudget för Norra campusområdet. 

Projektets mål

• Att främja biodiversitet på campus genom långsiktiga och hållbara ändringar av skötselrutiner.
• Att förbättra mångfalden av miljöer och habitat inom området.
• Att i synnerhet ändra på skötseln av kortklippta gräsmattorna på ett sätt som ökar arealen med långt gräs (levnadsmiljöer för insekter och deras larver) och ökar antalet blommande växter (viktiga resurser för pollinerande insekter).

Foto: Honor C. Prentice

Från gräsmatta till äng

Vid projektets början (2019)

När projektet började bestod campusområdets grönområden framför allt av en stor areal med kortklippta gräsmattor, som klipptes enligt ett fast schema. Gräsmattorna var artfattiga och bestod framför allt av en flora som är karaktäristiskt för marker med hög näringshalt, det vill säga representerar en ekologisk öken.

En del av områdets grönytor var viktiga för rekreation och användes av studenter och medarbetare, medan andra områden var mindre viktiga. På platsen finns några lundar med lite äldre träd som omringade de gårdar som fanns här sedan före 1940-talet. Det fanns också en del planteringar omkring Ekologihusets (anlagda 1994), som skulle representera olika skånska miljöer (till exempel ängar, bokskog, bäck, damm)

Förändringar efter tre år av aktivt arbete för biologisk mångfald (2023)

Cirka hälften av gräsmattorna är nu högväxta under sommaren och slås i augusti. De stora plana ytorna slås med hästekipage. Höet samlas upp direkt och fraktas bort för kompostering. Resten av ytorna sköts som klippta gräsmattor och klipps efter behov. Den första klippning sker på våren, då det är riklig blomning av tusensköna och maskrosor, i april och maj. Det finns nu också stockar och grenar staplade som faunadepåer vid södra delen.

Tidpunkten för slåttern sker i koordination med studentkåren, som behöver en del av ytorna till aktiviteter innan höstterminens start.

Foto: Honor C. Prentice

Erfarenheter under de första tre åren

Gräsmarkerna som sköts som ängar kommer inte att kunna jämföras med riktiga, artrika ängar med en lång kontinuitet av hävd. Marken i området är för näringsrik för att typiska ängsväxter skall klara av konkurrensen från näringsgynnade arter. Med tiden kommer skötselmetoden att successivt minska näringshalten i marken på grund av att gräset slås en gång per år och biomassan avlägsnas så snart blommorna fröat av sig.

Redan efter tre år ser vi att höjden på grässvålen är lägre och ojämn och att en del arter som är karakteristiska för den tidigare delen av successionen från åkermark till gräsmark så som prästkrage och gulmåra har börjat ta sig in på ängarna. Ängsvegetation är inte bara viktig för pollinatörer som besöker blommande växter – många insekter behöver gräsarter som mat till sina larver och hög gräsvegetation är en viktig livsmiljö för många insekter och andra djur. På ängarna ser vi numera dagfjärilar som puktörneblåvinge, slåttergräsfjäril och luktgräsfjäril ofta.

Detta har fungerat bra:

• Tätt samarbete mellan biologer, Akademiska Hus och markskötselentreprenören Peab. En liten projektgrupp och informellt arbetssätt. Lätt att ta kontakt med varandra: lösa problem, ställa frågor, komma med förslag. Alla tre aktörer deltar i vissa aktiviteter: lieslåtter, fagning, liekurser.
• Bra med klippta bårder som definierar kanterna till områden med högt gräs samt små skyltar som förklarar att vi lämnar högt gräs för att främja biodiversitet (innan dess fick vi flera klagomål om att det såg ”skräpigt” ut).