Gammelgården

Arkitekt: Huset byggdes i tre etapper varav A.L. Herndahl tillsåg att fasaden och tak fick ett en enhetligt 1800-tals utseende.



Torpet Stenbrottet under Karlbergs Kungsgård bör ha haft en stuga i mitten på 1700-talet.



Stenbrottet upphörde som torp och blev arrendegård 1771, med det första dokumenterade arrendeavtalet. Änkan Juliana Sasse levde på gården fram till 1818. Joachim Sasse var en tysk bagare som lät bygga en bagarstuga, över en stenkällare där han hade lönnbränneri. Tobaksodling nämndes för första gången i förbigående under Sasses tid.



1822 när nytt arrendekontrakt tecknades, fanns på Stenbrottet mangårdsbyggnad stall- och fähus, tobakslada, två mindre uthus, orangeri och loge.



Nästa bevarade arrendekontrakt för Stenbrottet har gelbgjutaren ålderman A.L. Herndahl.



Under Herndahls tid uppföddes korsräv på Stenbrottet. Han var aktiv jägare, och för Sveriges Jägarförbund är gården känd som platsen där jägarförbundet bildades.



Nästa arrendekontrakt innehade balettmästare Giovanni Ambrosiani som inbjöds till Sverige av Gustav III, på kungens Italienska resa 1783. Han blev premiärdansör vid operan 1795.



Karlberg blev krigsskola 1792. Giovanni var i 16 år danslärare för kadetterna på Karlberg.



Han skall ha bott på Stenbrottet, som då kallades Dansmästarbostället.



Därefter 1835 upprätthölls arrendet av häradsskrivare Johansson, troligtvis med svågern Fredrik Ambrosiani. Fredrik och Clara Ambrosiani gjorde gården omvittnat i Stockholms vittra sällskapsliv, med musik, dans, och teaterföreställningar i tobaksladan. Stämningar från tiden finns hyllad i tillfällighetsdikter av operasångaren Carl Johan Uddman.



Bruno Ambrosiani blev ensam patron på gården övertog arrendekontraktet 1881. Redan då fanns kanske de 4 stycken tobakslador som har dokumenterats 1932 Då ingick även ägande-rätten. Tobaksplantagen omfattade ca: 7 hektar. Bruno hade arrendet till 1922.



Trädgårdsmästare Linnman övertog kontraktet och köpte byggnaderna av Bruno. Brunos änka



Vilhelmina Hoving hyrde manbyggnaden fram till sin död 1933.



1947 förklarades Stenbrottet med mangårdsbyggnadens och Tiondeladans exteriörer som byggnadsminnesmärke, jämte angivet område kring byggnaderna. 1994 föreligger förslag till skyddsföreskrifter med utökat skydd gällande byggnadens interiörer.



Byggnaden har under 1999 kulturrenoverats för representation och tillfälliga kontorslokaler Hyresgäst är Karolinska Institutet. Lokalarean är 236 kvm.



Stenbrottets placering i campusmiljön är en unik tillgång och en sevärd kulturskatt för framtiden.