Till navigation Till innehåll (s)

Teknik för framtida energisystem testas vid Chalmers

Tisdag, 20 april 2021

flexny.jpg

Framtidens energisystem behöver bli mer flexibla utifrån hur lokaler används. I EU-projektet FlexiGrid där Akademiska Hus medverkar testas nu nya vägar för detta på Campus Johanneberg i Göteborg. Genom att reglera användningen av campusområdets teknik hoppas projektet utveckla konkreta lösningar för hur energisystem kan utnyttjas bättre i framtiden.

– Förutsättningarna för att genomföra denna typ av projekt här är mycket gynnsamma. Området och dess infrastruktur är som en liten stad. Tillsammans med den kompetens som finns på Chalmers och de innovativa företag som verkar på området har vi en närmast unik kapacitet att visa hur framtidens flexibilitetstekniker kan appliceras i praktiken, säger Per Löveryd, energiingenjör på Akademiska Hus och projektledare för arbetspaket 6 inom FlexiGrid.

Tillsammans med forskare och experter från Chalmers och andra europeiska lärosäten experimenteras i hur energisystemet på campus kan anpassas och regleras utifrån effektbehovet i Göteborgs elnät. På campusområdet finns två stora batterianläggningar, kylvärmepumpar, solceller, ventilationsanläggningar, samt en kraftcentral där egen värme och el produceras. I projektet har ett styrsystem för samtliga dessa enheter skapats för att kunna reglera och anpassa användningen utefter faktorer om effektbehov, elförbrukning och marknadsdata.

Styrsystem för större utväxling på befintlig teknik

– För detta projekt finns det inget större behov av att införskaffa ny teknik på plats. Det vi behöver finns redan och som vi sedan anpassar efter vad som ska testas. Vi använder oss av allt ifrån våra moderna batterianläggningar och kylvärmepumpar till en ångturbin från 1940-talet, som vi anpassat med modern teknik och inkluderat i projektet. Det som skapas är styrsystemet för att reglera all den teknik som redan finns här.

– Det visar inte minst att startsträckan för användningen av den här typen av flexibilitetsstyrning är relativt kort och att det finns stor potential för att resultaten från FlexiGrid-projektet ska kunna börja appliceras praktiskt ganska fort. Det är ju förhoppningen för forskningsprojekt av den här typen, att de inte enbart ska generera ny kunskap utan att det även ska resultera i praktisk implementering.

En marknadsplats för energi

Styrsystemet ska reglera effektbelastningarna inom campusområdet i relation till Göteborgs energisystem. I detta ingår att skapa en lokal marknadsplattform för att visa på effekt- och energibesparingsnyttor samt vilka ekonomiska fördelar som kommer av att reglera anläggningarna. Projektet har även som uppgift att visa på hur en flexibilitetsmarknad i praktiken kan fungera.

– Det gäller att sy ihop konsumtionen med produktionen, att skapa ett flexibelt elnät. I grunden handlar detta projekt om att föreslå lösningar för att i framtiden kunna hantera effekttopparna i elsystemen. Den förväntade elektrifieringen av samhället och en ökad andel vind- och solkraft är en sannolik utveckling både för Sverige och stora delar av Europa i närtid. Då finns ett behov av att på detta sätt med artificiell intelligens reglera effektbelastningarna och effektivisera energisystemen.

– Kunskapen och idéerna som denna typ av projekt resulterar i har ett enormt värde för oss. Slutsatserna som vi förmedlar in till FlexiGrid-projektet hoppas vi kommer generera både inspiration och konkreta produkter som kommer elnätsoperatörer, fastighetsbolag, företag och andra samhällsaktörer till del. Det är en stor uppgift att ge kunskap om hur aktörer själva kan göra för att genomföra dessa förbättringar i sina fastigheter, campusområden och vidare i hela samhällen.