Albano/AlbaNova

Välkommen till campus Albano och AlbaNova! På den här sidan hittar du information om vad som händer i området.

Ett stenkast från Stockholms city i världens första nationalstadspark, i skärningspunkten mellan Stockholms universitet, KTH och Karolinska Institutet ligger området Albano.  2015 togs första spadtaget för området som ska bli ett vetenskapligt nav som knyter ihop universitetshuvudstaden Stockholm och bildar ett hållbart campus med utbildningsmiljöer för studenter och forskare vid Stockholms universitet och KTH. Här byggs också cirka 1 000 studentbostäder och lokaler för kommersiell service. Området beräknas stå klart 2023.

Akademiska Hus fyra byggnader om sammanlagt 70 000 m2 består av både aktivitetsbaserade och traditionella kontors- och undervisningsmiljöer med hög flexibilitet som kan passa olika verksamheters behov. Undervisningslokalerna innehåller även pausutrymmen och pentryn för studenter. I byggnaderna finns dessutom allmän service, däribland caféer och restauranger. Tanken är att en mångfald av verksamheter ska bidra till en levande miljö under dygnets alla timmar.

Hus 3 är det första huset som står klart och inflyttning påbörjas i april 2020. Under våren 2021 står hus 2 och 4 klart och slutligen är hus 1 klart under våren 2022.

AlbaNova, ny fastighet hos Akademiska Hus sedan den 1 december 2020

Fastigheten AlbaNova ligger ett stenkast från campus Albano  och består av cirka 40 000 m2 fördelade på en större huvudbyggnad samt nio mindre fristående byggnader.

Huvudbyggnaden, som är ritad av den danska arkitekten Henning Larsen, uppfördes av Skanska och invigdes 2001. I byggnaderna bedriver Stockholms universitet och KTH utbildning och forskning inom fysik, astronomi och bioteknik.

Hållbar stadsdesign

Utvecklingen av campus Albano till en modern och konkurrenskraftig universitetsmiljö sker i samklang med naturen och målet är att bli en förebild inom hållbart stadsbyggande. Att långsiktigt ta hänsyn till miljön ur alla aspekter styr projektutvecklingen. Det handlar om allt från materialval till utformning av cykelstråk och lärandemiljöer. I planarbetet har forskning inom hållbar stadsutveckling integrerats genom att en forskargrupp från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och KTH Arkitekturskola på uppdrag av Akademiska Hus lämnat synpunkter och förslag med utgångspunkt i socialekologisk stadsdesign. Att forskare på detta sätt aktivt medverkar i en planprocess gör Albano till ett unikt projekt.

Under universitetshusen och Albanoparken finns ett borrhålslager med ett 110-tal borrhål som är ca 350m djupa, som genererar värme, kyla och varmvatten till universitetslokalerna. Målet är att vara helt självförsörjande utan annan extern tillförsel av värme eller kyla.

Ökad biologisk mångfald

När Albano växer fram tas stor hänsyn till den biologiska mångfalden. Genom en rad insatser stärks möjligheten för ökad artrikedom för till exempel bin, insekter och fåglar. På området skapas nya vattensystem för att ta hand om dagvatten, ett förbättrat mikroklimat samt utemiljöer som utformas för att stärka spridningsvägarna för växter och djur mellan Nationalstadsparken och Hagaparken. Val av biotoper och växter tar sin utgångspunkt i omgivande landskap och placeras så att de stödjer kända, ekologiska spridningsvägar. Genom gröna tak med stora öppna takterrasser dit studenter, medarbetare och även allmänheten har tillträde blir universitetsbyggnaderna en integrerad del i parkmiljön. På de gröna taken placeras även så kallade ”bibatterier”, platser där vildbin kan bosätta sig. De gröna taken kombineras med solceller.

Socialt stråk

Albanovägen är områdets huvudstråk med plats för främst cyklister, gående, men även angörande trafik. Här finns service, cykelparkeringar och entréer.

Citylab

Som första campusområde i Sverige certifierades Albano hösten 2019 enligt Citylab, som till skillnad från andra miljöcertifieringar inte enbart gäller en enskild byggnad utan omfattar ett helt stadsutvecklingsprojekt. Certifieringen omfattar tidiga och övergripande planerings- och programskeden. För att bli godkänd har projektet uppfyllt 20 indikatorer, som omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa bedömningskriterier och redovisningskrav.