Till navigation Till innehåll (s)

Corona stärker betydelsen av digitalt arbetssätt i byggprojekt

Måndag, 31 augusti 2020
Coronapandemin till trots – i Stockholm växer en ny stadsdel fram. Campus Albano ger Stockholms universitet och KTH en ny modern kunskapsmiljö. Akademiska Hus valde tidigt ett digitalt arbetssätt i projektet, vilket visat sig extra viktigt under coronapandemin.

– Att vi tidigt valde att arbeta mer digitalt har gjort att tjänstemän och projektörer har kunnat jobba på distans mer än vanligt. Att vi genom teknik och digital kommunikation har kunnat minska på trängseln vid våra byggen är något som är positivt för alla, säger Thomas Eriksson, projektledare på Akademiska Hus.

Projektbild över hur Campus Albano skulle kunna se ut. Cyklar och allé.

Det digitala arbetssättet har exempelvis inneburit att man endast använder sig av digitala ritningar, vilket gjort att man har behövt färre personer på plats vid byggarbetsplatsen. Genom att dokumentera med bilder och göra bedömningar och ställningstaganden utifrån dem har trängseln blivit mindre. Ett byggprojekt behöver alltid folk på plats, så även i projektet Albano, men genom ett digitalt arbetssätt har man skapat bättre förutsättningar inom projektet att kunna förhålla sig till myndigheternas rekommendationer.

– Det har knappt hackat i maskineriet trots corona. Än så länge har vi klarat oss förhållandevis väl och har inte haft fler sjukdomsfall än under en normal influensaperiod, vilket vi såklart är oerhört tacksamma för, säger Andreas Wihlborg, projektledare Akademiska Hus.

Huruvida det är det digitala arbetssättet som gjort att man hittills är förskonad från någon större smittspridning är svårt att helt säkerställa, men det har tveklöst skapat bättre förutsättningar att möta pandemin och projektet har hittills inte tappat fart.

Nya argument för en digitaliserad bransch

I Albanoprojektet valde Akademiska Hus att helt arbeta med digitala ritningar och skisser, från projektering till slutbesiktning. Projektet har också utgått från en helt digital modell, så kallad BIM. Projektet har ett digitalt system för kommunikation, JIRA, som i mångt och mycket ersatt mail mellan projektdeltagarna. Sammantaget är detta ganska stora förändringar för ett så här stort och komplext projekt i en relativt konservativ bransch.

– Fördelarna med att låta traditionella, analoga, arbetssätt ersättas av digitala är till exempel att framdriften av projektet på ett smidigt sätt blir transparent för fler som har nytta av informationen. Och att de kan följa utvecklingen mer direkt, ibland även i realtid. I andra delar av våra liv kommunicerar vi ju hela tiden via sociala medier, databaser och chattar. Självklart ska vi använda fördelarna med digitalisering även i byggbranschen. Vi lär oss hela tiden, säger Anna Martin, Projektområdeschef på Akademiska Hus och får medhåll av sin kollega Andreas Wihlborg.

– Digitaliseringen av branschen har tagit tid, men det kommer mer och mer och jag tror att de beställare och leverantörer som behärskar det här arbetssättet helt klart kan se det som en konkurrensfördel nu och fram över. När vi tog det här beslutet i Albanoprojektet vill jag påstå att vi var ganska tidiga och modiga. Det har inte varit en helt smärtfri process, det ska erkännas. Men nu, med facit i hand, så är vi väldigt tacksamma att vi valde den väg vi gjorde.

Fastighetsbranschen har en lång tradition av att se ritningar på plats och varje dag brukar ritningsbilen komma till ett större byggprojekt. Många leverantörer ser fortfarande det fysiska mötet och den klassiska ritningen i pappersform som det bästa. Men, en förändring är på väg. Och kanske får den en skjuts framåt nu efter denna märkliga vår år 2020.

– Det är jag helt övertygad om. Fler och fler i branschen ser poängen med det här arbetssättet, inte minst nu under coronapandemin, säger Andreas Wihlborg.