Sparta – namnet har en särskild klang för alla som någon gång har studerat i Lund. Det funktionella 70-talsbygget är kanske inte det vackraste, men har ett oslagbart läge för studenterna på Lunds tekniska högskola (LTH). Drygt 530 rum är fördelade längs Spartas korridorer – lägg därtill ett antal lägenheter och antalet boende kommer upp i 555.

Sparta ingår i bostadsbolagets AF Bostäders vidsträckta palett av studentbostäder i Lund och Felix Mörée har bott här i fyra år. Att han fick ett korridorsrum var ren tur.

– Jag läser teknisk fysik och deltog i AF Bostäders lotteri för nyantagna studenter som saknar boende. Bara de som inte kommer från Lund får vara med. Sparta valde jag för att det ligger nära LTH, säger han och slår sig ner på en sliten grå soffa på korridorens gemensamma balkong.

Här står en grill, delar av en gammal cykel, en soffa och ett bord. Ebba Gröndahl sätter sig mitt emot. Hon bor i ett kollektiv med fyra andra studenter. Boendet hittade de via Blocket.

– Det gäller att vara ute i god tid, även om man då måste betala sommarhyra. Många studenter i Lund flyttar minst en gång, vissa bor hos kompisar, andra har föräldrar som köper bostadsrätter till dem. Två studenter som började samtidigt som mig fick bo inneboende en halvtimmes pendling från Lund. De hoppade av, och boendet var en del av deras beslut, säger hon.

Efter ett par år som student i Lund ser Ebba Gröndahl inte längre bostadsfrågan som ett problem, men för dem som går första året blir det ofta tillfälliga lösningar i början.

– Många studenter låter andra bo hemma hos sig tills de har löst bostadsfrågan. På tekniska kåren har man olika aktiviteter och letar soffor där studenter kan bo ett tag, säger Ebba Gröndahl. 

HÖGTIDER FIRAS I KORRIDOREN

Att det byggs nya studentbostäder är för henne och Felix Mörée enbart positivt. Många vill bo i Lund men hamnar ändå utanför staden. Det innebär också att de lätt hamnar utanför studentlivet.

Felix Mörée trivs bra i sin korridor, flera studenter har bott där i många år och möjligheten till socialt umgänge, som bara är några meter bort, tilltalar honom.

– Vi anordnar julmiddagar, påskmiddagar och sommarmiddagar. En gång hade vi till och med en bal med långbord.

Men skulle det byggas korridorboenden i dag, skulle de nog inte se ut som på Sparta, funderar Felix Mörée.

– Det skulle säkert vara max åtta rum per korridor och med större sociala ytor. Ska man bo kollektivt vill man ju gärna umgås också, vårt kök och vardagsrum är väldigt litet och jag tror inte att alla kan vara i köket samtidigt. När vi äter sitter vi i soffan för vi har inte så många stolar att det räcker, säger han och visar runt.

En av korridorskamraterna, Tom Allen, kommer in i köket. Innan han kom till Sparta bodde han inneboende, men han trivs bättre i korridoren.

– Jag gjorde som Felix och var med i lotteriet, säger han.

Ytterligare en student, Fabian Thiele från Tyskland, sluter upp. Han var utbytesstudent i Lund i ett år och beslutade sig för att stanna kvar. Universitetet hjälpte honom med boendet.

– Jag hade tur, för det finns ingen boendegaranti för utländska studenter i Lund. I Tyskland är det enklare och billigare, särskilt om du pluggar i gamla Östtyskland, säger han. 

STOCKHOLM HAR INSPIRERAT

Den svåra bostadsbristen för studenter i städer som Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund kan vara avgörande för valet av studieort. Det tror Tomas Ringdahl, regiondirektör för Akademiska Hus region Syd.

– Ska vi attrahera utländska studenter till våra universitet tror jag dessutom att det är nödvändigt att vi kan garantera bostäder åt dem, säger han.  

När den nya campusplanen för Lunds universitet antogs 2012, slog man fast att studentbostäder är en avgörande faktor för ett levande och attraktivt campusområde. Men det har länge rått bostadsbrist i Lund och för att avhjälpa detta, och som ett led i att förverkliga campusplanen, inleddes i slutet av förra året ett samarbete mellan Akademiska Hus, Lunds universitet och Lunds kommun. Resultatet väntas ge omkring tusen nya lägenheter som ska stå klara 2017.

Det är Akademiska Hus förändrade direktiv som har möjliggjort att man nu kan lägga mer fokus vid bostadsfrågan.

– Vill man uppnå vårt mål med ett levande campus hela dygnet, då krävs det bostäder. Vi har hämtat inspiration från vad vi i Akademiska Hus har gjort i Stockholm. Kan vi där, så kan vi här, säger Tomas Ringdahl.

Akademiska Hus har under 2014 gått igenom hela campusområdet och identifierat tio möjliga platser för nya bostäder, de flesta i anslutning till LTH. Hur mycket mark som kommer att avyttras och vem som kommer att bygga bostäderna är ännu inte klart.

– Men vi kommer att prioritera långsiktiga ägare som AF Bostäder, nationerna och andra vars mål inte är att ta ut höga vinster. Det är självklart svårt att bygga attraktivt boende till en kostnad som är rimlig för studenter. Det är en jätteutmaning, säger Tomas Ringdahl.

En annan utmaning blir att byggnadernas design- och formspråk måste tillföra ett värde ur ett stadsmässigt perspektiv.

– Byggnaderna måste också passa in i LTH:s miljö och vi måste ha en mångfald av olika bostadslösningar. Korridorsformen kan finnas kvar, men vi har behov av fler små lägenheter och lägenheter för forskarstudenter. På 80-talet byggde man bara en typ av bostäder men det finns en mångfald av studenter och boendet måste attrahera individen.

Under hösten pågår arbetet med att ta fram detaljplaner och så snart dessa har godkänts av kommunen kan själva byggprocessen starta.

– Mycket måste göras innan vi kan bygga och det är såklart lite frustrerande. Helst skulle man ju vilja inviga bostäderna ett halvår efter beslutet, säger Tomas Ringdahl. 

LUND PLANERAR NY SPÅRVÄG

Anette Henriksson, kommundirektör i Lund, säger att kommunens roll i första hand blir att snabba på besluten om detaljplanerna.

– Kommunen är redo så snart Akademiska Hus kommer fram med planer som man kan ta ställning till. Jag tycker att det är viktigt att man som student lever integrerat med staden och blir en del av stadens liv. Universitetet är en stor och viktig del av Lund. Fler studentbostäder skulle bidra till att utveckla livet i Lund, säger Anette Henriksson. 

Samtidigt påpekar hon att man inte bara kan bygga bostäder, det måste finnas tillhörande infrastruktur med affärer och kollektivtrafik. I Lund planerar man exempelvis en spårväg som ska binda samman stadens centrum med LTH och ända upp till MAX4 och ESS.  Målet att bygga bort bostadsbristen i Lund till 2020 ser Anette Henriksson som realistiskt. Samtidigt är det svårt att mäta behovet eftersom många studenter i dag inte bosätter sig i Lund på grund av bostadsbristen.

– Anledningen till att allt detta sker nu är en kombination av att universitetets rektor, Per Eriksson, har varit drivande i frågan samtidigt som Akademiska Hus har fått nya direktiv som möjliggjort att bolaget kan sälja eller arrendera ut mark för bostadsbygge, säger Anette Henriksson.

Med Per Erikssons intresse för sociala frågor var steget att engagera sig i bostadsfrågan inte särskilt långt. Hösten 2009 då han tillträdde som rektor vid Lunds universitet, anordnade studenter på LTH en protest mot bostadsbristen och bad om att få sätta upp ett militärtält på campus.

– Det blev en massmedial uppståndelse såklart och vi kunde få regeringen med på att vidga universitetets roll till att få förhyra bostäder för alla grupper av studenter. Lokalt när jag tog kontakt med olika intressenter var det ingen som ville ta i problemet. Det var alltid ”någon annans ansvar”. För mig är tillgången till bra studentboende avgörande för Lunds universitets framtid, säger Per Eriksson.

Han är positiv till hur Akademiska Hus och kommunen tillsammans med universitetet nu har lagt fram ett gemensamt förslag om nya studentbostäder.

– Universitetet är pådrivande i frågan och har offentligt upphandlat 200 studentbostäder på mark som Akademiska Hus arrenderat ut. Nu har Akademiska Hus engagerat sig och arbetat fram markplaner för byggandet av campus. Det gäller att hålla tryck i frågan, för en av de stora utmaningarna är att alla beslut tar en sådan evinnerlig tid.

Per Eriksson kommer att lämna arbetet som rektor vid årsskiftet och han känner sig nöjd med sin insats i bostadsfrågan.

– Jag gjorde mitt bästa när det gäller studentbostäder. Det är viktigt att vi som har det yttersta ansvaret inte gömmer oss och lägger ansvaret ”på någon annan” utan verkligen tar vårt ansvar. Alla måste hjälpas åt för att lösa problemen, säger Per Eriksson.  

PRISET OCH LÄGET VIKTIGAST

På expeditionen till Teknologkåren tar ordförande Björn Hansson emot. Under hösten 2014 kommer han att återuppta studierna i teknisk fysik på LTH efter ett år som kårordförande. De första veckorna i Lund, hösten 2009, sov han på en luftmadrass hos en bekant.

– Det är så många löser boendefrågan. Man sover på en madrass eller en soffa under de första veckorna. Fast för somliga går det inte lika lätt. I Lund kan det ta upp till ett år innan man hittar en bostad, säger han.

Att ha en bostad när man studerar är en grundförutsättning för att resultatet ska bli lyckat, tycker han, och bostadsbristen slår hårdast mot dem som vare sig har kontakter eller ekonomiska förutsättningar att köpa något eget.

– Den sociala snedrekryteringen till högskolan blir bara ännu större om det råder brist på bostäder. Jag känner folk som har pendlat från Blekinge med tåg på grund av att de inte hittade boende, säger Björn Hansson.

För dem som måste pendla påverkas också möjligheterna att ta aktiv del i studentlivet och träffa nya vänner och kontakter, påpekar Björn Hansson.

Förslaget att bygga 1000 nya lägenheter tycker han är enbart positivt och han skulle gärna se fler aktörer ta sig in på marknaden för att öka konkurrensen och få ner priserna.

– De viktigaste kriterierna för ett studentboende är priset och läget. Även Teknologkåren har börjat utreda om vi ska gå in och börja bygga bostäder för att hjälpa till att snabba på processen. Vi har uttryckt vår vilja, så nu får vi se vad som blir, säger Björn Hansson. 

1. ATTRAKTIV FÖRTÄTNING
Akademiska Hus skissar på flera platser inom Campus Lund. Mellan LTH och företagsområdet Ideon kan parkeringsytor förtätas med en attraktiv Studentbostadsbebyggelse.

 2. INNOVATIVA SKISSER
Tidiga skisser på studentbostadshus testar höjder, material och arkitektur samt på vilket sätt ny bebyggelse kan bidra till en attraktiv campusmiljö.

3. VARIATIONSRIK MIX
När hundratals bostäder ska byggas kan variation i arkitekturen samt goda gatu- och boendemiljöer göra campus mer attraktivt.

Text: Görrel Espelund   Foto: Nicke Johansson
Illustration: White arkitekter och Kjellander + Sjöberg