Måndag, 18 november 2013
Hur ser den hållbara framtiden ut?
Aha har frågat tre unga experter för att höra deras funderingar kring vad som behövs för att säkra det genuint hållbara samhället. Hala Mohammed är en av dem.
Aha har frågat tre unga experter för att höra deras funderingar kring vad som behövs för att säkra det genuint hållbara samhället. Hala Mohammed är en av dem.
På många sätt är vi i dag mer konsumenter än medborgare. Vilka vi är och vill vara definieras i hög grad genom val och beslut kopplade till konsumtion, inte var vi kommer ifrån eller den släkt vi tillhör.
Det säger etnologen och framtidsstrategen Ida Hult, vars arbetsmetod är etnologiska fältstudier där hon följer konsumenter i deras vardag. Sedan 2006 observerar hon hur miljö och hållbarhet hanteras ute i de svenska hushållen.
− Hållbarhet har blivit trendigt. De senaste två åren har den fått ett väldigt uppsving som dels utgår från stil och mode, dels från den enorma trendbildning kring hälsa som finns i dag, säger hon.
En vintageklänning från Myrorna är hetaste modet och ekologiska, närproducerade livsmedel är rätt för den som ”vill ta hand om sig själv”. För gemene man är det alltså inte i första hand ett miljötänk som leder till hållbara ställningstaganden, i stället styr konsumtionen hållbarheten.
Den privata konsumtionen utgör i dag hälften av Sveriges bruttonationalprodukt. Enligt Ida Hult är den växande individualismen, tillsammans med industrialismen, den största faktorn i denna utveckling, där formaliserat engagemang och kollektiva värderingar har fått ge vika för ett större fokus på frihet och valbarhet. Men hon tror också att just individualismen spelar en nyckelroll i att bryta det här konsumtionsmönstret för att i stället skapa ett samhälle där vi handlar färre, men dyrare och mer hållbara produkter.
− Det finns en gryende pryltrötthet i samhället som har köpt, förvarat, slängt och återvunnit så länge. Framför allt hos de unga. De närmaste 15 åren kommer vi att se mer kollektiva värderingar ta avstamp i extremindividualismen, säger hon och lyfter upp arbetsvardagen som en viktig del i detta.
− Jag har tittat en hel del på hur människor vill arbeta i framtiden. Allt fler i kunskapsintensiva yrken vill jobba hemifrån eller från offentliga miljöer, men städernas infrastruktur i dag är uppbyggd enligt modellen att man lämnar sitt hem, pendlar till arbetet och konsumerar på väg hem eller på lunchen.
När städer byggs kring det klassiska sättet att arbeta stängs det offentliga rummet. Den som vill arbeta flexibelt är hänvisad till caféer, gallerior och andra miljöer som handlar om konsumtion.
− Vi har en miljon småföretagare i landet och en teknik som gör oss flexibla, därmed hade vi kunnat minska trafik och koldioxidutsläpp i stadskärnorna. Ändå lever samhället nästintill kvar i en industrialism när det gäller hur vi använder våra städer. Det behövs fler offentliga rum för framtidens hållbara livsstilar, säger Ida Hult.
Text Linda Karlsson-Eldh Foto Peter jönsson
Jobbar som: Etnolog och specialist på konsumentinsikt, framtidsstrateg, föreläsare samt chef för etnologinätverket Trendethnography AB. Också aktiv som journalist i både Sverige och USA.
Bakgrund: Magisterexamen i etnologi och journalistik vid Lunds universitet.
Aktuellt: Utställning och bok om svenska hemligheter i samarbete med Postmuseum samt ett nytt projekt om konsumenters inre drivkrafter och jakt på mening.