Området har livsmedelsbutiker och restauranger. Nyasfalterade vägar löper mellan det kuperade landskapets parker och förbinder universitetsbyarna med varandra. Personalens och studenternas bostadskvarter växer mot skyn i kluster. En del är färgglada, andra vita. Alla är inbäddade i det tropiska klimatets lummiga vegetation. Det är juni och regnperioden står för dörren. Men om detta vittnar den här dagen inte annat än en varm vind som blåser genom rektor Bertil Anderssons domäner. Hans eget ”Anderssonville”, om man så vill.

– Jag brukar säga att jag inte bara är universitetsrektor, utan även borgmästare, säger han med ett skratt.

På NTU:s universitetsområde rör sig under terminen dagligen omkring 40 000 människor. Här på Yunnan Garden Campus bor drygt 11 000 studenter, över 15 000 när de nya studentbostäder som nu byggs står klara år 2016. Bertil Andersson är rektor för universitetet sedan 2010 och han bor liksom 
2 000 av NTU:s forskare och professorer på campus. Han berättar hur akademiker och studenter glatt hälsar när det hektiska schemat tillåter att han tar en joggingtur i området runt rektorsbostaden som ligger på en höjd mitt i campus.

– Allvarligt talat så är det ett enormt privilegium att få arbeta här. Att studenter och professorer bor på campus skapar en intellektuell miljö som är extremt dynamisk och intressant, där interaktionen pågår dygnet runt, fortsätter Bertil Andersson.

På NTU talar man om sitt universitet i engelska termer som univer-city och global micro-cosmos. Grunden till att NTU på kort tid har avancerat på de internationella rankningslistorna är enligt rektor Andersson en genomtänkt plan för att skapa ett residential campus, något man ser lite av i Europa och som inte existerar i Sverige. Sedan NTU etablerades i sin nuvarande form 1991 rankades det 2013 som nummer 41 på QS World Universitys lista. På Times Higher Educations lista avancerade det samma år tio placeringar till plats 76 jämfört med 2012. Och nyligen korades NTU:s campus tillsammans med amerikanska Stanford och italienska Bologna till ett av världens 15 bästa i en undersökning av American Express.

DANS OCH IDROTT PÅ CAMPUS

Bertil Andersson har mycket att jämföra med. Han kom till NTU som vetenskaplig rådgivare 2007, blev därefter forskningschef och sedan rektor. Med sig till Singapore hade han ett globalt nätverk. Han var rektor för Linköpings universitet 1999–2003, chef för European Science Foundation i Strasbourg 2004–2007 och har varit ledamot och ordförande för Nobelkommittén för kemi samt ledamot i Nobelstiftelsen 2006–2010. Den västliga vinden inom universitetsvärlden har vänt, menar Bertil Andersson, och den drar nu alltmer mot öst.

– I Europa och USA förstår man inte att det pågår en enorm satsning på utbildning här. Det kommer på sikt att påverka välfärden som vi tar för given i Europa, och även svensk konkurrenskraft, säger han.

Runt hela campus vittnar arkitektur och detaljplanering om ledningens ambition att skapa en inspirerande och aktiv miljö. På idrottsanläggningen råder febril aktivitet. Här finns basket-, fotbolls- och tennisplaner, simbassänger av olympiska mått och en friidrottsarena. I inomhusanläggningen huserar skollag i bland annat volleyboll, basket och innebandy. En grupp studenter dyker upp för att träna taekwondo. Runt hörnet finns byggnader som rymmer studior för dans och musik. I aktiviteterna deltar ofta såväl personal som studenter för att öka integrationen mellan NTU-campusets invånare och även överbrygga kulturella klyftor. Av NTU:s omkring 33 000 studenter kommer cirka en tredjedel från andra länder än Singapore.

– Här är det mindre skrämmande för studenterna att söka kontakt med professorer och andra studenter, för barriärerna finns inte där från början. Det skapar en kreativ och mindre formell atmosfär, vilket jag tror leder till bra resultat, säger Lucinda Elizabeth George.

Hon kommer från Irland, och följde med sin professor från Dublin till Singapore för att fullborda en doktorsexamen i bioelektrokemi. Inte på något europeiskt universitet har hon upplevt en så genomarbetad integration.

– Vi har till exempel haft veckokampanjer där studenter uppmanas att ta selfies tillsammans med professorer och forskare för att skapa fler informella kontaktytor, säger hon.

SÄRSKILDA LÄGENHETER FÖR PAR

Ett typiskt bostadsblock på NTU hyser omkring 600 studenter. Här finns rum för singelboende, för dem som vill dela med någon annan och även särskilda lägenheter för sambor och gifta par. Det finns salar med 50 studieplatser, rum utrustade med datorer och skrivare, gemensamma kök, lounger med tv-skärmar samt ofta även välutrustade gym och musikrum. Två block delar på en gemensam restaurang för dem som inte vill laga mat själva.

För Yip Yew Mun, 27, var just boendet en viktig faktor när han valde universitet. Han kommer från Singapore och är inne på andra året av sina forskarstudier med siktet inställt på en doktorsexamen i kemi. Livet på campus har öppnat dörrar till det internationella samfundet.

– Jag har fått vänner från många andra länder och lärt mig mer om andra kulturer. Det är oerhört berikande att genom utländska studenter och professorer lära sig hur man ser på forskning i andra länder, säger Yip Yew Mun.

Bostadsblocken har egna studentkommittéer. De för fram hyresgästernas önskemål om förändringar till en hall fellow - en anställd forskare eller professor som bor i en egen lägenhet bland studenterna. Professor Kwok Kian-Woon som är ansvarig för campusplaneringen förklarar att hall fellows fyller en viktig funktion i vad som är ytterligare ett ledord i NTU:s filosofi om residential campus - helhetsperspektiv.

– En välmående studentmiljö byggs inte bara upp med resurser och byggnader, man måste också skapa en god och kreativ atmosfär, säger Kwok Kian-Woon.

– Hall fellows finns där för dem som behöver extra stöd i någon form. De är en brygga mellan studenterna och universitetet, ett fundament för framgångsrika studieresultat.

Rektor Bertil Andersson fyller i att han och universitetsledningen har tagit till sig nydanande begrepp som residential learning eller 24-7 learning i sitt arbete med NTU:s strategier.

– Den som ska ut på arbetsmarknaden i dag kan inte bara plugga sig till en examen. Marknaden kräver individer med hög social kompetens, som kan kommunicera och som lätt kan finna sig tillrätta i internationella miljöer, säger han.

I studentbostäderna arrangeras därför studiegrupper i kommunikation, etikett och språk för att bidra till helheten.

– Ett residential campus handlar alltså inte om att erbjuda någon slags ”fest-tjohejsan”. Den här universitetsformen innebär en breddning av utbildningen.

NATUREN INSPIRERAR ARKITEKTUREN

Den brittiske stjärnarkitekten Thomas Heatherwick, som formgav den blomformade OS-elden för spelen i London 2012, har anlitats för att designa en spektakulär byggnad som nu tar form på NTU:s campus. Universitetets learning hub ska bli ett nytt nav i satsningen på interdisciplinär forskning och utbildning. Den växer upp som en samling bikupor staplade på varandra i flera torn på åtta våningar vardera. I byggnadens 55 ”smarta” salar sätts den traditionella klassrumshierarkin ur spel. Salarna är runda, har lösa och omformbara bord och moduler, samt all teknologisk utrustning. I stället för korridorer har varje våning öppna gallerior och ytor. En konventionell huvudentré har ersatts av ett öppet bottenplan som gör att man kan komma in i byggnaden från många olika håll – studenter och personal ska cirkulera och mötas.

– Den här byggnaden ska vara öppen dygnet runt, ett centrum för elever och personal från alla fakulteter. Här ska de samarbeta, utbyta idéer och erfarenheter som spänner över alla ämnesområden, säger Bertil Andersson.

Satsningen på campus har bidragit till att universitetet har blivit mycket attraktivt internationellt bland akademiker, menar professor Daniel Thalmann. Han upplever klara fördelar med att bo i mikrosamhället NTU.

– Inte bara för att det är en dynamisk miljö att verka i. Att så många studenter och anställda bor på campus främjar också möjligheterna för tvärvetenskapliga studier, säger han.

Professor Thalmann forskar i mediainnovation och har gjort hyllade framsteg vid universiteten i Montreal och Lausanne. Hans hemvist ligger numera intill Institutet för konst, design och media – ett av NTU:s landmärken som tornar upp sig mitt på området likt en frodig gräsbelagd skidstadion. Här tar professor Thalmann emot i en nyligen invigd 3D-studio. En 360 graders panoramaskärm täcker golv till tak i det globformade rummet.

– En annan skillnad här jämfört med Europa är förstås de ekonomiska resurserna, fortsätter han.

Singapores regering har finansierat 3D-studion som kostade motsvarande tio miljoner kronor. Och för den utbyggnad av campus som pågår nu har regeringen skjutit till inte mindre än motsvarande 9,5 miljarder kronor. Sammantaget har NTU en hissnande budget – omkring 11 miljarder kronor per år.

– Men framför allt följer politikerna här upp sina löften och investerar i kunskapssamhället. I Europa finns nog viljan, men prioriteringar och resurser går inte alltid i rätt riktning, säger Bertil Andersson.

Öppna dörrar för utländska företag och investerare har varit en avgörande faktor för Singapores ekonomiska succé – på bara 50 år har nationen blivit en av världens rikaste per capita. Det återspeglas i hur regeringen satsat på sina universitet. Och där har Sverige mycket att lära.

– Svenska universitet rekryterar få toppforskare från andra länder. Få svenska universitet etablerar sig utomlands och därmed vill få utländska universitet etablera sig i Sverige, säger Bertil Andersson.

– Vore det inte fantastiskt om Akademiska Hus lät utländska universitet bygga campus till exempel i Täby? Tänk att få in andra universitetskulturer, att öka mångfalden inom utbildning och forskning.

STORT UTBYTE MED KTH

Jämfört med Sveriges bistra vintrar och storlek på statliga anslag har NTU i ett tropiskt klimat och med generös budget överlägsna förutsättningar att bygga ett campus som lever dygnet och året runt. Svenska universitet har visst försprång när det kommer till exempelvis jämställdhet och studentinflytande. KTH i Stockholm är också förstavalet för de singaporianer  vid NTU som vill studera utomlands. Samtidigt är Singapore en favorit för KTH-studenter. Men för att Sverige ska hänga med i utvecklingen krävs en samlad satsning på det som är morgondagens universitet, med fler internationella studenter och professorer, menar Bertil Andersson.

– Första frågan är om Akademiska Hus och kommunerna kan samarbeta för att bygga residential campus där studenter och lärare från olika kulturer integreras. Det vore fantastiskt, och skulle placera Sverige på världskartan, säger han.

Text: Kalle Bergbom Foto: Jonas Gratzer