Det är en av vårens första soliga dagar i Holland och de många studenter som denna morgon cyklar till universitetet i Maastricht längs kullerstensgatorna kisar i det starka ljuset. Stadens karnevalsvecka är precis avslutad och det är lite som en nystart efter en ledighet. Medarbetarna i Green Office har måndagsmöte i sitt lilla kvadratiska mötesrum på Sint Servaasklooster 32. De har inte setts på ett tag och har mycket att gå igenom.

– Försöket med mjukvaran Powerman på några av datorerna har fallit väl ut och den kommer att installeras på samtliga 5 000 datorer i vår, rapporterar it-ansvarige Christopher. Datorerna går ned i viloläge efter 15 minuter och vi räknar med att besparingen kommer att motsvara 65 000 euro per år och ett koldioxidutsläpp på 90 ton.

– Vi räknar också med att dra i gång plaståtervinningsförsöket i biblioteket i april, säger universitetets miljörådgivare Marc. Men det är inte helt klart hur själva behållarna ska se ut, det håller vi på att utreda.  

Maiko Schaffrath, som är Green Offices studentkoordinator, rapporterar från en studieresa till Fribourg.

– En betydligt mer ekovänlig stad än Maastricht. Där finns mycket att lära för staden, säger han.

Roland, som har hand om utbildningsfrågor, informerar om planerna på en karriärdag på tema hållbarhet då studenterna ska få chans att träffa företag med hållbarhetsprofil. Just nu pågår arbetet med finansiering och jakt på volontärer som kan ragga företag.

Mötet fortsätter med punkten Tävlingar. Det är dags att tävla igen, och mötesdeltagarna sneglar mot en plakett och ett diplom på väggen. Förra året vann Green Office både det internationella studentnätverket ISCN:s pris för bästa studentledda projekt och  priset Sustainabul Award för bästa och mest transparenta hållbarhetsstrategi. Det tänker man vinna igen.

STUDENTERNA BESTÄMMER

Green Office har fått universitetsvärldens uppmärksamhet, både för vad de har åstadkommit och hur de arbetar, för det är något så unikt som en studentstyrd universitetsavdelning, med full beslutanderätt, egen årlig budget på 130 000 euro och nio anställda. Deras uppgift är universitetets hållbarhetsutveckling, och de har, som den långa agendan ger en hint om, många saker att angripa.

– Vi har betalt för fjorton timmars arbete i veckan, men det blir ju mer, berättar Lukas Warning, som är projektkoordinator och har varit anställd i ett år nu. Samtidigt läser han internationella relationer. Målet är att arbeta med hållbarhetsstrategier i näringslivet i framtiden. Extraarbetet ser han som ett konstant lärande.

Hållbarhetsinitiativ finns på andra universitet också, men få har varit så framgångsrika som Green Office.

– Vår fördel är att vi är studenter och kan vara mer ”cutting edge” samtidigt som vi har fått mandat av universitetet. De som är vanliga anställda har inte alltid möjlighet att genomföra radikala idéer och förändringar, de har ont om tid och är mer beroende av organisationen och kan få lida för idéer de brinner för, säger Lukas.

– Vi kan ta tag i de stora och mer ambitiösa projekten. Vi har också en tydlig strategi för hur vi ska kommunicera vad vi gör, varför vi gör det och vad som kan göras, säger Maiko.

TYDLIGT FOKUS PÅ VERKSAMHETEN

Green Office har fyra olika portföljer: utbildning, research, verksamhet och community.

– Verksamhetsportföljen är vårt huvudsakliga fokus just nu, säger Maiko. Allt om belysning, värme, energi i fastigheterna – olika sätt att öka hållbarheten i alla detaljer.

Just nu pågår en mängd olika projekt i olika stadier runtom i universitetets byggnader.

– Problemet är inte att få idéer. Studenter och anställda bidrar hela tiden med förslag. Utmaningen är att göra businesscase av idéerna och implementera dem. Det är vårt jobb att få det att hända.

Green Offices verksamhetsprojekt märks mest i det före detta nunnekloster där UCM Liberal Arts and Science College håller till. Och det är ingen slump, för dekan för UCM är Harm Hospers, en av Green Offices största fans, enligt honom själv.

– På UCM går särskilt motiverade och talangfulla studenter och byggnaden är full av energi, berättar Harm Hospers, som ser till att ta del av den energin genom att tillbringa tid med studenterna i uppehållsrummet varje dag. För några år sedan noterade han att ämnet hållbarhet kom upp oftare och oftare. Att studenterna hade idéer och gärna ville ta dem till ledningsnivå. De hade redan bildat en hållbarhetskommitté och bedrev egen försäljning av eko-märkta pennor och papper som de hade köpt in från Tyskland.

– Jag sa åt dem att skriva ned sina idéer och så ordnade jag ett möte med rektorn. Han blev väldigt inspirerad av initiativkraften, säger Harm Hospers.

ENTREPRENÖRSANDA

Green Office drog i gång i tätt samarbete med förvaltningen och ledningen, som höll koll på utvecklingen. Studenterna fick i uppgift att göra en grundanalys av universitetets förbrukning och förbättringspotential inom energiförbrukning, vattenanvändning, sopsortering och återvinning, transporter och klimat. De fick ett år på sig. Resultatet blev en Climate Action Report.

– Det de åstadkom var över alla förväntningar, säger Harm Hospers. Rapporten de sammanställde var extremt grundligt gjord och presenterade ett antal förbättringsåtgärder och vad de skulle innebära för ekonomin och arbetsmiljön.

Han sneglar på Lukas, som är en av hans studenter, och flinar lite.

– Hemligheten bakom deras framgång är att de angriper problemen med entreprenörsanda och att de är bra på att bryta ned barriärer och gamla strukturer. Emellanåt får de saker och ting att fungera bara genom att hävda att de är amatörer och ungdomligt oskyldiga. De stegar in på ett kontor och säger ”Oj, skulle vi ha mejlat och bokat tid först, det visste vi inte, ja, när vi nu ändå är här är det några saker vi vill diskutera”.

De båda visar runt i byggnaden, som fått varu-automater med ekologisk mat och rörelsedetektorer i föreläsningssalarna så att armaturer släcks när ingen är där. I en annan del av byggnaden testas ny LED-armatur, men studenterna och personalen har klagat på att det är för skarpt ljus, så nya försök är på gång. Allt görs grundligt.

SVÅRT ATT FÅ ALLA MED PÅ TÅGET

Studenterna gillar Green Office, liksom de förvaltningsanställda, som har gått från att vara skeptiska till att inse vilken tillgång det är att ha hjälp av unga energiska studenter. Däremot är den undervisande personalen lite trög i starten, tycker både Harm Hospers och Lukas Warning.

– Det handlar om att informera och ändra beteenden. Det viktiga är ju att våra support- och förvaltningsfunktioner har fokus på hållbarhet och tänker på det i varje detalj, men lärarna behöver lite mer tid på sig – och möjligen också att man pekar med hela handen, säger Harm Hospers, som själv tvingats lägga om sina arbetsvanor eftersom Green Office sett till att lokalerna hålls släckta på helgerna för att spara energi.

– Feedback och resultatredovisning är avgörande för beteendeförändringar. Ju mer Green Office berättar om vad vi tillsammans åstadkommer, desto större är möjligheten att folk faktiskt ändrar sina vanor, börjar släcka efter sig, sopsortera och tänka på miljön.

Nu är Green Office inne på sitt tredje år och förutom att förverkliga idéer fortlöpande arbetar man också på en hållbarhetsstrategi för framtiden. 2030 är målet att universitetet ska vara ett centrum för hållbarhetsforskning och ha hållbarhet som ett tydligt profilämne. Redan nu skapas en doktorandtjänst inom hållbarhet vars utformning Green Office ansvarar för. Det ska dessutom vara Hollands mest hållbara genom att vara självförsörjande på el, återvinna sopor och ha ett eget vattenreningssystem. Att samtliga studenter och anställda ska vara engagerade och delaktiga och bidra med idéer är en självklarhet.

– Universitetet kan snart ha egen energiproduktion. Eller vi kan lära de 10 000 studenter som bor inhysta i rum ute på stan med vatten och el inkluderat i hyran att minska sin förbrukning. Det är bara några exempel, men den stora frågan är hur man anpassar de i många fall flera hundra år gamla byggnaderna till moderna hållbarhetskrav som inte bryter mot byggnormer och kulturminnesmärkningar, säger Harm Hospers.

Green Office tror också på framtida samarbeten med företag och resten av staden.

– Vi gör en del tillsammans redan i dag, säger Lukas, och berättar om en stadskarta som nya studenter får där sopstationer, secondhandaffärer och ekologiska affärer är utmärkta.

– Universitetet är ju dessutom stadens största arbetsgivare och vi borde kunna inspirera resten av staden, säger Harm Hospers.

SÅ BLIR BYGGNADERNA HÅLLBARA
–UTAN ATT ARKITEKTUREN PÅVERKAS

En av utmaningarna med hållbarhetsarbetet vid universitetet i Maastricht är att de flesta byggnaderna är skyddade.

Universitetet i Maastricht har inget egentligt campus, utan byggnaderna man har byggt eller tagit över ligger insprängda i stadens äldsta delar, mellan flera hundra år gamla kyrkor och klosterbyggnader, bostadshus, kaféer och coffeeshops. I det gamla stadspalatset Hof van Tilly från 1700-talets början finns Fakulteten för konst- och samhällsvetenskap. Byggnaden är skyddad och inga som helst förändringar av fasaden får göras. Det innebär att man måste försöka skapa ett drägligt inomhusklimat och en normal energiförbrukning trots att ytterväggarna har englasfönster. Vincent Cordewener är fastighetsansvarig.

– 2003 gjordes en rejäl renovering av byggnaden. Man satte in glasade innerväggar en meter innanför ytterväggarna och delade upp våningsplanen på två. På så sätt fick man plats för fler och kunde sänka energikostnaderna. Men mer kan göras.

Så förra året tog Vincent Cordewener hjälp av Green Office, som tillsammans med en grupp bestående av ingenjörs-, arkitektur-, psykologi- och juridikstudenter kom med flera förslag på hur man ytterligare kan förbättra inomhusklimatet och sänka energikostnaderna utan att påverka den ursprungliga byggnaden för mycket.

– De tog fram flera spännande idéer, som att sätta in extraglas innanför originalfönstret, sätta in ett glastak i ett högt rum och minska dörröppningen i receptionen för att hålla kvar värmen.

Nu kommer projektgruppen att utreda vad som är de bästa lösningarna, både byggnadsmässigt och ekonomiskt. Samtidigt skriver gruppen en handbok för renovering av historiska byggnader baserad på gruppens research. 

TEXT SOFIA ERIKSSON FOTO KRISTER ENGSTRÖM