– Den största utmaningen var att ingen riktigt verkade veta hur mycket energi som går åt i bibliotekets olika rum. Det finns uppgifter på hur mycket energi som används, men inte var den förbrukas, säger Marcus F. Eriksson.

Tillsammans med Martin Ahrin-Larsson har han tagit sig en grundlig titt på Chalmers bibliotek och föreslagit olika åtgärder som skulle kunna minska energiförbrukningen i byggnaden.

Ett av de viktigaste förslagen tycker studenterna är att mätningen av energiförbrukningen måste delas upp på enskilda byggnadsdelar. Då är det enklare att hitta energibovar och planera punktinsatser.

– Detta är ett område som har släpat efter mycket, men för att kunna vidta sparåtgärder behöver man få bättre koll. Att spara energi måste få kosta, det ska ses som en investering. Vi tror starkt på ett ökat samarbete mellan fastighetsägarna och de som bedriver verksamheten, säger Martin och Marcus.

Marcus har tidigare skrivit en energirapport åt Chalmers och Martin har arbetat som miljösamordnare på Svenska Turistföreningens anläggning i Abisko.

– Det är intressant att se hur samma problem hela tiden återkommer. Ofta handlar det om att man inte gör ordentliga mätningar och har dålig koll på var byggnaderna läcker värme, säger Martin.  

Att ändra brukarnas beteende är alltid svårt i allmänna lokaler, däremot skulle man kunna installera rörelsevakter som reglerar belysning och ventilation efter hur många som vistas i ett särskilt avgränsat rum.

Andra åtgärder för att göra biblioteket grönare, skulle kunna vara att utnyttja solen.

– Detta är vår mer spännande lösning. Vi föreslår att man installerar solceller på taket, och på den främre raden skulle man kunna använda hybrid­paneler som både producerar el och värmer vatten. Då skulle besparingen på sommaren bli ännu större, säger Marcus.

Martin Ahrin-Larsson och Marcus F. Eriksson förslag på olika åtgärder för hur man skulle kunna minska energianvändningen på Chalmers bibliotek.

1. TAG HJÄLP AV SOLEN
För att minska elbehovet kan solceller installeras på taket. Om panelerna lutas upp i rader på två av taken skulle ca 25 MWh solel produceras varje år och all denna el kan användas direkt i byggnaden då elbehovet alltid är större än produktionen. Då tappvarmvattnet värms med elpatron på sommaren skulle ytterligare elbesparing göras genom att sätta hybridpaneler, som kan värma vatten och göra el, på en av de främre raderna. Information om systemet och produktionsdata kan visas i anslutning till biblioteket för alla nyfikna.

2. DELA UPP
I dag mäts konsumtionen av all el, värme och kyla centralt för hela byggnaden. Det är ett trubbigt verktyg för att kartlägga och följa upp energieffektiviseringsåtgärder. Lösningen är att dela upp mätningen till enskilda byggnadsdelar och lokaler. Materialet samlas lämpligen i ett IT-system med en grafisk representation av byggnadsdelarna och deras förbrukning. Detta skapar ett lättöverskådligt gränssnitt där det är enkelt att hitta energibovar och planera punktinsatser.

3. INTELLIGENTA RUM
Ventilation och belysning i många utrymmen styrs i dag enbart av tidsscheman. Genom att installera rörelsevakter kan lokalernas förbrukning styras i realtid. Låt rörelsevakterna dimma eller släcka belysning och stänga av ventilationen då rum eller delar av större rum inte används. På samma sätt kan rum med en manuell termostat gå ner till en standardtemperatur när rummet står tomt.

4. NATURLIGT LJUS
Flera utrymmen i biblioteket har ingen eller begränsad tillgång till dagsljus. För att skapa trivsel krävs större armaturer med högre effekt. Genom att leda dagsljus via fiberoptik in i ljusfattiga utrymmen kan besökare och personal njuta av naturligt ljus var som helst, helt utan ökad energiförbrukning. Fiberoptik skulle även kunna ersätta vissa fönster, då färre fönster ger mindre läckage av värme.

5. ISOLERA MERA
Det är i dagsläget oklart om det finns isolering under kallvindens betonggolv. Ett kostnadseffektivt alternativ är att se över och tilläggsisolera vindarna, alternativt vindsgolvet. Vindens tak och väggar är helt oisolerade och läcker mycket värme. Vidare är det i dag oklart om det finns isoleringslager mot källarvåningen. Detta bör utredas, då mycket värme riskerar att läcka ut om isolering saknas.

6. FÖNSTER
Det finns många stora fönster i byggnaden. Detta är bra för innemiljön, men energislukande. Det är viktigt att se över fönstrens isoleringsgrad och eventuellt sätta in isolerande film eller byta till treglasfönster. Extra viktigt är att se över de många fönster som sitter längs med innertaket, då mycket värme tenderar att läcka från högt placerade fönster.

EXPERTPANELENS BEDÖMNING

Expertpanelen har fått i uppdrag att bedöma studenternas förslag utifrån sina specifika kunskapsområden. Målet har varit att få med så många kompetenser och så bred representation i panelen som möjligt. Panelen har fått bedöma studenternas skiss samt en förklarande text som studenterna har skrivit.

ENNO ABEL
PROFFESOR EMERITUS,
CHALMERS INSTALLATIONSTEKNIK

»Det är ett verkligt fint initiativ att engagera studenter i konkreta energiprojekt. Här har de arbetat fram en bra sammanställning av idéer om hur man kan minska Chalmer biblioteks behov av energitillförsel. Den bidrar till underlaget för det kontinuerliga energispararbetet inom Chalmersområdet, men det krävs en analys av vad som kan tillämpas.

Dock måste det alltid vara något slags balans mellan resursbehovet för energiåtgärder och den effekt de verkligen har, annars riskerar man att förbruka stora resurser utan att spara nämnvärt med energi. I ett förslag nämns exempelvis att en del solceller skulle kombineras med solvärmealstring. Solvärme måste användas på sommaren då den alstras. Biblioteket har dock praktiskt taget inget värmebehov då.«

JAN-OLOF DALENBÄCK
PROFESSOR I INSTALLATIONS­TEKNIK, ­ENERGI OCH MILJÖ, ­
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

»Solceller är en bra idé och något som borde ha varit installerat på biblioteket eller någon annan Chalmersbyggnad sedan länge, så som det är i Lund och på KTH. Solceller minskar inte energibehovet men minskar mängden köpt energi, som i Sverige till allra största del är förnybar energi. Så här kanske symbolvärdet är större än miljövinsten.  I studenternas förslag finns även ett utbyggt mätsystem. Om man i dag endast mäter energi till byggnaden kan det behövas fler mätare i byggnaden.

Att installera rörelsevakter för ljus och ventilation kan vara intressant beroende på vilka belysnings- och ventilationssystem som man har i byggnaden i dag.«

INGRID GUSTAVSSON
ARKITEKTURRÅD,
AKADEMISKA HUS

»Studenterna har haft en brainstorming utifrån ett helhetsperspektiv, ett bra sätt att skapa intresse runt energihantering. Det hade nog gått att komma längre med mer tid och bättre underlag, men tanken med uppdraget är att sätta fingret på olika frågor. Flera av förslagen är enkla och tillämpas redan i stor utsträckning. Jag har inte stor kunskap om den aktuella byggnaden men saker som rörelsedetektorer, ändamålsenlig mätning och uppföljning av denna, tilläggsisolering och fönsterbyte är enkla och naturliga att se över vid ombyggnad eller underhåll. Tyvärr kan det ibland vara mer energislukande att genomföra åtgärder som inte ger tillräcklig besparing.

Man ska inte heller bortse från ”symbolåtgärder” som kanske inte i sig själva ger några besparingar, men som stimulerar utveckling. Detta gäller både för solceller och för fiberoptik.«

TOMAS HALLÉN
TEKNISK DIREKTÖR
AKADEMISKA HUS

»Detta är en god genomgång av vad som kan göras med Chalmers bibliotek och den stämmer tämligen väl med vad vi själva tittar på när vi letar energiförbättringar. Vissa saker kanske inte passar så väl i alla byggnader, till exempel är värme - och varmvattenbehoven i Akademiska Hus byggnader sommartid nära nog obefintliga vilket gör att värmesolfångare olämpliga. Andra åtgärder som studenterna har tagit upp finns som rutinpunkter i vårt effektiviseringsarbete.

Mätningar görs timvis i alla Akademiska Hus byggnader och värme, kyla, el och vattenförbrukning kan på så sätt kartläggas tämligen noggrant. Den detaljerade mätning som föreslås för olika förbrukningsställen inne i husen är inte realistisk ur ekonomisk synpunkt. Totalt sett har man annars lyckats fånga mycket av det som är tänkbara och lönsamma åtgärder i byggnaden.«